Visualisering av urbant odlingsgrannskap i den planerade stadsdelen Sätra i utkanten av Västerås. Illustration: Sweco Architects och Mandaworks
”Om vi bygger nya stadsdelar rätt från början kan vi få en befolkning som mår bättre och är mer engagerade. Dessutom med 75 procent lägre energibehov per kvadratmeter än idag”. Det menar arkitekten Charlie Gullström, en av författarna till Swecos rapport om cirkulära städer som släpps idag.
Energikrisen är ett faktum. Samtidigt planerar många mellanstora svenska kommuner för nya stadsdelar när befolkningen växer och nya industrier etableras. Nu är tillfälle att rita, planera och bygga enligt cirkulära principer. Swecos senaste rapport lyfter fram 15 konkreta åtgärder för att skapa cirkulära städer som kan sänka energibehovet per kvadratmeter med 75 procent år 2040 och dessutom bidra till bättre folkhälsa.
– Städer står idag inför en dubbel utmaning i att de måste uppfylla klimatmålen samtidigt som fler bostäder behövs. Swecos siffror visar att enorma energivinster möjliggörs genom en kombination av energieffektiva åtgärder, lokal elproduktion, cirkulära energiflöden och arkitektonisk utformning, säger arkitekten Charlie Gullström, som är forsknings- och innovationsstrateg på Sweco.
I planeringen av en cirkulär stadsdel ser man inte bara till en lägenhet, en byggnad eller ens ett kvarter åt gången – det handlar om att tänka större, vilket ger gynnsamma effekter även på människors mående.
– Stillasittande, stress, dålig mat och ensamhet bidrar till vår tids stora fysiska och psykiska folksjukdomar. Vi håller på att tömma jordens resurser och mår samtidigt sämre än någonsin. Men faktum är att det går att bygga sig till en hållbar, hälsosammare livsstil. Genom att ta vara på gemensamma resurser och ytor ges förutsättningar för en sundare och mer social vardag, säger Charlie Gullström.
I den cirkulära staden år 2040 blir det norm att gå, cykla och använda eldrivna mobilitetstjänster. Det skulle minska bilåkningen till en femtedel av dagens nivå, vilket innebär en utsläppsminskning med 97 procent. Beräkningar* visar också att överskottsvärme från matproduktion i den egna stadsdelen kan användas för att värma upp 13 000 kvm bostadshus.
– Det är en myt att vi måste flytta ut till gårdar på landet för att leva hälsosamt, harmoniskt och hållbart. Swecos rapport visar att svaret finns i städerna, säger Charlie Gullström.
Läs Swecos Urban Insight-rapport Circular City Transformation.
*Beräkningar framtagna av Sweco och Swegreen inom projektet AIFOOD – AI for a sustainable food chain from farm to fork som finansieras av Vinnova 2020-2022.
Källa: Sweco
Dela | Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.