Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning och vägslitage, är den luftförorening som har störst negativa effekter. För att öka kunskapen om partiklar har Naturvårdsverket tagit fram en ny rapport där flera av IVL:s luftexperter medverkar.
Även om partikelhalterna i Sverige har minskat de senaste årtiondena så överskrider de fortfarande både miljökvalitetsnormer och miljömål, så det återstår mycket arbete för att minska halterna. Partiklar påverkar vår hälsa men även klimatet och miljön i stort, säger Karin Söderlund, luftexpert på IVL och en av författarna till rapporten.
En utmaning är att partiklarna kan ha väldigt olika sammansättning och storlek, vilket får stor betydelse för vilka effekter de har – och för vilka åtgärder som ska vidtas.
Under de senaste åren har negativa hälsoeffekter kunnat kopplas till mycket låga partikelhalter. Det medför stora samhällsekonomiska kostnader, framför allt på grund av negativa hälsoeffekter, men även genom nedsmutsning, korrosion och annat.
I södra Sverige har närheten till kontinenten stor betydelse. Olika fossila förbränningskällor i andra länder, såsom koleldning, bilavgaser och sjöfart, ger höga halter i Sverige genom långdistanstransport av luftföroreningar med vinden. Detta ligger till exempel bakom cirka 60 procent av de PM2,5-halter som den genomsnittliga stadsbon i Malmö exponeras för.
I norra Sverige ligger däremot bidraget från långdistanstransport på nära förindustriell nivå. Här är det i stället lokal trafik och vedeldning som bidrar mest till hälsoriskerna från partikelhalter. I alla större svenska städer bidrar biltrafikens avgaser till höga halter av antalet små partiklar.
– Tre fjärdedelar av befolkningen i Europa bor i städer, där vägtransport ofta är den främsta källan till luftföroreningar. För att minska partikelhalterna behövs flera åtgärder, bland annat stärkt kollektivtrafik, sänkta hastighetsgränser och byte till renare fordon, bussar och spårvagnar, speciellt i stora städer, säger Karin Sjöberg, chef för luftenheten på IVL.
I rapporten finns kunskap och metoder som kommuner och myndigheter kan använda inom ramen för sina uppdrag. Frågor som tas upp är bland annat hur vi kan öka andelen biobränsle på ett sätt som både gynnar klimatet och luftkvaliteten. Hur kan man använda kamin och vedpanna på ett sätt som påverkar grannar och miljö så lite som möjligt? Kan man minska partikelhalterna med växtlighet eller blir det tvärtom? Och löser vi alla problem med luftföroreningar i trafiken nu när elbilarna tar över?
Rapporten Luft och miljö 2023 – Partiklar är den tredje utgåvan i temaserien Luft och miljö. Rapporten är framtagen i samarbete med utförare inom den nationella luftövervakningen samt forskare och handläggare vid universitet, forskningsinstitut och myndigheter. Från IVL deltar Karin Sjöberg, Karin Söderlund och Ingrid Mawdsley.
Ladda ner rapporten på Naturvårdsverkets webbsida: Luft och miljö 2023 – Partiklar
Källa: IVL
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
