Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Foto: David Andréen
Termiters klimatreglering i sina stackar kan inspirera framtidens klimatsmarta byggnader. Termithögar har sofistikerade ventilationssystem som möjliggör cirkulation i hela strukturen. Detta bidrar till att bibehålla och reglera temperatur och luftfuktighet. Nya byggnader inspirerade av termiterna kan uppnå samma effekt som traditionell klimatreglering, men mer energieffektiva och utan dess koldioxidavtryck, visar ny forskning från Lunds universitet.
– Digitalisering av design- och byggnadsprocesser skapar enorma möjligheter i hur vi utformar arkitektur, och naturliga och biologiska system är en viktig förebild för hur vi bäst utnyttjar dessa möjligheter, säger David Andréen, lektor vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH och artikelförfattare.
Resultaten, som publicerats i tidskriften Frontiers in Materials, visar en struktur för byggnader baserad på termitstackar som underlättar klimatreglering i byggnadernas inre.
– Studien handlar om termitstackars inre, vilka består av tusentals sammanlänkade kanaler tunnlar och luftkammare, och hur dessa fångar in vindenergi för att ”andas,” eller utbyta syre och koldioxid med sin omgivning. Vi har utforskat hur dessa system fungerar och hur man kan integrera likande strukturer i byggnadsväggar för att driva flöden av luft, värme och fukt på nya sätt.
Tanken är alltså att kunna skapa nya sätt att kontrollera luftflöden i byggnader som är betydligt mer energieffektiva och klimatsmarta än traditionell luftkonditionering med så kallade bulkflöden som oftast drivs av fläktar. I stället kan man utveckla system som är turbulenta, dynamiska och variabla.
– Dessa kan kontrolleras med mycket små redskap och liten energitillförsel, säger David Andréen.
I studien har forskarna visat hur luftflöden interagerar med geometri – vilka parametrar i formen som leder till att flöden uppstår och hur de selektivt kan regleras. Dessa kan drivas utan att använda mekaniska, förliga komponenter som fläktar, ventiler och liknande, utan endast genom elektronisk styrning.
– Detta är en förutsättning för så kallade distribuerade system, där många små sensorer och reglerdon placeras i byggnadens klimatskal genom miniatyrisering, beständighet/hållbarhet och kostnadsminskning, berättar David Andréen.
Detta skapar möjligheter att reglera en byggnads klimat och kontrollera faktorer som temperatur och fuktighet utan att vara beroende av stora fläkt, värme- och luftkonditioneringssystem. Mekanismerna är beroende av att kunna skapa komplexa interna geometrier (i millimeter- till centimeterskala), vilket endast är möjligt genom 3D-printing. Genom 3D-printningen kan man tillföra värden i den byggda miljön och skapa hållbar arkitektur som annars inte hade varit möjlig.
– Det är fascinerande hur termiternas byggprocess lyckas skapa extremt komplexa och välfungerande ”ingenjörsmästerverk” utan att ha en centraliserad kontroll eller en ritning att utgå från, som vi människor behöver, säger David Andréen.
Artikeln i Frontiers in Materials
Forskarna samlade in prover av det yttre höljet av en termitstack av Macrotermes michaelseni i Namibia. Det unika med dessa stackar är en symbiotisk svampträdgård som ligger i hjärtat av strukturen och som termiterna odlar för att få mat.
Genom CT-skanningar analyserades kanalstrukturen i termitstacken, vilket visade ett kraftigt förgrenat nätverk, som bildar släta böjda kanaler med ett tvärsnitt på ner till en halv centimeter.
För att studera luftflödet utförde forskarna experiment med en tredimensionell kopia av stacken. Sedan simulerade de vind med hjälp av en högtalare för att driva en oscillerande blandning av koldioxid och luft genom nätverket.
I ett andra experiment använde forskarna genomskinlig akrylplast för att skapa 2D-modeller där det är möjligt att se hur flödet beter sig inuti modellen. För att spåra luftflödet i utloppet använde de en elmotor för att driva oscillerande vatten spetsat med ett fluorescerande färgämne genom tunnlarna.
Resultaten visade att nätverket av kanaler som finns i termitstackens ytterväggar kan fånga upp vind och skapa turbulens inuti, vilket leder till ökat luftutbyte med omgivningen och bidrar till att kontrollera inomhusklimatet.
Källa: Lunds universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
