Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Thomas Sörensen, DANVA.
Även om vattenbranschens klimatmål i princip är desamma i hela Norden är tillvägagångssätten olika.
– Vi sätter fokus på vårt grundvatten, som vi är helt beroende av. Att beskoga vattenreservoarer är för oss ett viktigt klimatinitiativ, säger Thomas Sörensen på danska branschorganisationen DANVA.
DANVA medverkar på konferensen Vatten2023, 24–26 oktober på Svenska Mässan, kring Danmarks utmaningar, möjligheter och satsningar.
Den danska VA-sektorn ska vara energi- och klimatneutral år 2030, enligt det mål danska regeringen satte upp 2021.
– Det är ju en god målsättning, men problemet är vad man egentligen definierar som neutralt. Vad vi ska räkna in och inte räkna in, säger Thomas Sörensen, avdelningschef och statistikansvarig på DANVA.
Många osäkerhetsfaktorer
Miljödepartementet tog ett helhetsgrepp 2020, då man gick ut brett och frågade hela vattenbranschen om deras mål och förväntade klimatpåverkan under de kommande 15 åren.
Studien byggde på en beräkningsmetod som i Danmark kallas för Parismodellen (inspirerat av FN:s Parisavtal), där alla tillfrågade redovisar sina aktuella utsläpp och förväntade minskningar.
– Men att göra en klimatinventering är svårt, osäkerhetsfaktorerna är många. Det svåraste frågorna gäller avgränsningen av vilka utsläpp som ska ingå, hur i detalj de ska beräknas samt vilka positiva åtgärder som gör att vi verkligen kan bli neutrala, menar Thomas.
Uppdaterad modell i år
Det danska målet om klimatneutralitet omfattar den dagliga verksamheten i företag med huvuduppgift att leverera rent dricksvatten till konsumenter samt transportera och rena avloppsvattnet innan det släpps ut i vattenmiljön.
Men modellen har sina brister, den tar till exempel inte upp slamhantering eller användning av material och kemikalier för vattenbehandling. Därför är arbetet med en justerad modell, kallad Parismodell 2, nu i full gång.
– Målet är att den ska täcka de största utsläppen, men på en övergripande nivå så att alla kan vara med. Vi hoppas att kunna ha den uppdaterade modellen klar senare i år, säger Thomas.
Att beräkna klimatpåverkan från investeringar i infrastrukturen, alltså om- och nybyggnation, är en större utmaning som ligger utanför den dagliga driften och ingår inte i modellen.
– Där är klimatneutralitet väsentligt svår att uppnå. Vi kan investera klokare – och det gör vi – men jag kan inte se att vi kan påverka CO2-utsläpp från produktion av byggmaterial som stål och betong, säger Thomas Sörensen.
Grundvattenfrågan central
Han konstaterar att alla nordiska länder har liknande mål om klimatneutralitet från VA-sektorn, men att vägarna dit skiljer sig åt:
– Vi har ett samarbete i de nordiska länderna, där vi jämför våra klimatbedömningar korsvis och ser om det går att skapa en gemensam modell. Slutsatsen är att vi generellt tycker lika men ändå gör väldigt olika.
Som exempel tar han grundvattenfrågan, som är central i Danmark, där allt dricksvatten kommer från grundvatten. Stora städer som Köpenhamn och Århus lider allt större brist på grundvatten, som måste tas från underjordiska vattentäkter längre och längre bort från stadsgränserna.
På landsbygden är problemet det låglänta odlingslandskapet, där jordbrukets användning av gödningsmedel och kemikalier hotar grundvattnets kvalitet.
– Därför har vi börjat plantera skog över viktiga dricksvattenreservoarer. Vi har kommit fram till att det är det bästa sättet att skydda grundvattnet, säger Thomas Sörensen.
Samtidigt fångar träden in koldioxid och bidrar till att uppnå klimatmålet.
– I Danmark ser vi detta som ett positivt klimatinitiativ och inkluderar därför dessa skogar i vår klimatmodell.
Han medger att lösningen kanske inte är lika relevant i alla nordiska länder.
– Men vi har klimatmålet gemensamt och vi kan lära mycket av varandra. Vi ser fram emot att mötas på Vatten2023 i Göteborg och diskutera dessa, för oss alla, så viktiga framtidsfrågor.
| Dela |
 |
Tillbaka |
– Det handlar dels om IT-säkerhet. Om yttre hot, dataintrång och hybridkrigföring, och hur man klarar vatten- och avloppsförsörjningen i autonoma system, säger John Skantze, ordförande för branschorganisationen Vattenindustrin.
Kompetensbrist, skyhöga kostnader, klimatförändringar och IT-hot. Det är några av vatten- och avloppsbranschens största utmaningar kommande år. Det menar Erik Winnfors Wannberg, ansvarig utgivare för VA-tidskriften Cirkulation.
Sveriges största och viktigaste mötesplats inom vatten och VA återkommer till Svenska Mässan 2025.
Med ett späckat program, en slutsåld utställning och många engagerade besökare summerar arrangörerna den nya mötesplatsen Vatten2023 som en riktig fullträff.
I en kartläggning anser 88 procent uppger att de har ett mycket eller ganska stort behov av underhåll och investeringar och 83 procent svarar att underhåll och investeringar i vattentjänster är ganska eller mycket högt prioriterat.
En ny undersökning från Novus som som Vatten2023 låtit genomföra visar att sex av tio kommuner saknar plan för vattenförsörjning vid skyfall.
I utställningen på Vatten2023 träffar du över 230 av branschens ledande aktörer som visar upp sina innovationer, produkter och tjänster.
Elenor Bernelow-Loyd, Robert Gladh och Kristina Fogel från RISE delar sina insikter om åtgärder som krävs för att säkra nationens vattenförsörjning och stärka totalförsvaret under Vatten2023 i Göteborg 24-26 oktober.
– Efter en regnig sommar, som i år, kan det vara svårt att förstå att vi på flera håll behöver hushålla med vårt vatten. Ändå är det så. Det säger Margareta Lundin Unger på HaV, som gör en stor konferenssatsning i samband med Vattten2023.
Den är först och störst i Sverige. En gigantisk dammsugare , utrustad med dubbla vakuumpumpar, som suger ut 18 000 kubikmeter i timmen – oavsett det gäller vatten, jord, sand eller sten.
