Fem rapporter för resan till fossilfrihet

Elektrifieringen av samhället är en viktig del i energiomställningen. Den är en förutsättning för att Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp, samtidigt som den skapar stora möjligheter i form av tillväxt och nya jobbtillfällen i många sektorer och branscher.

– När vi hanterar klimatutmaningarna ska vi se till att vi också skapar ett smartare, konkurrenskraftigt, mer rättvist och resurseffektivt samhälle. De beslutsunderlag vi nu levererar innehåller nycklar för en lyckad omställning, som gör att Sverige bibehåller sin starka ställning och konkurrenskraft, säger Robert Andrén, Energimyndighetens generaldirektör.

Förslag för ett robust energisystem utan fossila utsläpp

Utbyggnad av elproduktionen är en möjliggörare för både nyetableringar och omställning i industrin och transportsektorn. Efterfrågan på el bedöms öka redan de närmsta åren och elproduktionen behöver byggas ut med cirka 100–250 TWh på 25 år om Sverige ska möta den ökande efterfrågan och reinvesteringsbehov.

En grundförutsättning för omställningen är långsiktiga spelregler och marknadsvillkor, nyttor och kostnader med produktionen och användningen av energi behöver prissättas.

Effektiv och flexibel användning av energi möjliggör en snabbare och mer kostnadseffektiv omställning och dämpar behovet av ny elproduktion och nya elnät. Potentialen för energieffektivisering och ökad flexibilitet är stor i samtliga användarsektorer.

– Det finns potential för lönsamma tekniska energieffektiviseringsåtgärder om 20 till 25 TWh el till 2030. Om vi dessutom räknar in beteendeförändringar och andra samhällsekonomiskt effektiva åtgärder är potentialen ännu större. Men det kommer att krävas åtgärder för att nå dit, säger Maria Westrin, chef för enheten energimarknader.

Fjärr- och kraftvärmen kommer fortsatt ha en viktig roll i energisystemet. Den bidrar genom lokal, planerbar och reglerbar värme- och elproduktion när efterfrågan är stor.

– För ökad försörjningstrygghet ser vi ett behov av ett statligt ansvar för utvecklad bränsleberedskap bestående av bland annat beredskapslager och ökad produktionsförmåga av inhemska bränslen, säger Maria Westrin.

För att minska koldioxidutsläppen som idag uppstår från förbränning av plast i fjärr- och kraftvärmen, föreslår Energimyndigheten en utökad form av producentansvar för den som sätter plast på marknaden. Det kan bidra till finansiering av koldioxidinfångning, -lagring och -användning (CCS och CCU), sortering och andra åtgärder som minskar utsläppen.

Om utredningarna

Myndighetsgemensam uppföljning av elektrifieringen

• Efterfrågan på el bedöms kunna öka från 142 TWh 2021 till ett spann på mellan 160–210 TWh till 2030 och mellan 200–340 TWh till 2045. För att möta den ökande efterfrågan och ersätta befintlig produktion som når sin livslängd behöver det tillkomma 100–250 TWh elproduktion de närmsta 25 åren.

Effektivare användning av energi, effekt och resurser

• Det finns en potential för att minska elanvändningen genom tekniska och lönsamma åtgärder för energieffektivisering som uppskattas till 20–25 TWh el i ett 2030-perspektiv. Ytterligare potential finns genom bland annat beteendeförändringar.

Förslag till fjärr- och kraftvärmestrategi

• För en ökad försörjningstrygghet föreslår Energimyndigheten ett statligt ansvar för en utvecklad bränsleberedskap bestående av beredskapslager och ökad produktionsförmåga av inhemska bränslen.

Styrmedel för CCS och CCU

• Energimyndigheten föreslår ett utökat producentansvar i form av ett plastansvar. Det innebär att den som sätter fossil plast på marknaden finansierar utsortering, CCS/CCU eller andra åtgärder för att kolet inte ska släppas ut i atmosfären. Därutöver föreslår myndigheten ett antal mindre justeringar i befintliga styrmedel för att underlätta för CCS och CCU.

Främja ett flexibelt elsystem

• Med en ny metod har kommande behov av flexibilitet och bidrag från flexibilitetsresurser analyserats fram till vintern 2030/2031, och för att möta det ökande behovet föreslår Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Swedac gemensamt 42 åtgärder inom fem viktiga delområden, bland annat hur industrin kan bidra med mer flexibilitet.