Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Europeiska rådet och Europaparlamentets förhandlare har nått en preliminär politisk överenskommelse om ett förslag till översyn av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Översynen av direktivet är en av de viktigaste åtgärderna i EU:s handlingsplan för nollförorening.
Tack vare dagens överenskommelse med parlamentet har vi kommit en bit på väg att nå vårt nollföroreningsmål för Europa. Överenskommelsen gör att vi kan fastställa högsta möjliga standarder för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och dess övervakning så att inga skadliga ämnen, t.ex. mikroplaster eller PFAS, släpps ut i miljön.
Alain Maron, minister i huvudstadsregionen Bryssels regering, med ansvar för klimatomställning, miljö, energi och deltagandedemokrati
Det nuvarande direktivet har varit mycket effektivt när det gäller att minska föroreningar i vatten och förbättra reningen av avloppsvatten under de senaste trettio åren. Syftet med översynen är att uppdatera direktivet genom att utvidga dess tillämpningsområde och anpassa det till målen i den europeiska gröna given.
Eftersom sektorn för rening av avloppsvatten kan bidra avsevärt till minska växthusgasutsläppen i EU införs genom de nya reglerna dels en tidsfrist för att uppnå energineutralitet inom sektorn, dels ett system för utökat producentansvar för att se till att de mest förorenande sektorerna på ett rättvist sätt bidrar till rening av mikroföroreningar i avloppsvatten.
Överenskommelsen är preliminär i avvaktan på formellt antagande i parlamentet och rådet.
För att komma åt föroreningar från små tätorter utvidgade rådet och parlamentet, dvs. medlagstiftarna, direktivets tillämpningsområde till att omfatta alla tätorter med minst 1 000 personekvivalenter (pe), till skillnad från 2 000 pe i det nuvarande direktivet. Personekvivalent används som parameter för att definiera mängden avloppsvatten utifrån den potentiella vattenföroreningen per person och dag, där ”en personekvivalent” är den mängd nedbrytbart organiskt material per dag som har en biokemisk syreförbrukning på 60 g syre per dygn under fem dygn.
Medlagstiftarna enades om att skyldigheten att inrätta ledningsnät för avloppsvatten från tätbebyggelse bör utvidgas till alla tätorter med 1 000 pe eller mer. De förlängde också tidsfristen för att uppfylla denna skyldighet från 2030 till 2035 för att ge tillräckligt med tid för anpassning till de nya kraven. De införde ett antal undantag, bland annat för mindre tätorter med utsläpp i kustvatten eller i mindre känsliga områden och för de medlemsländer som senast anslöt sig till EU, t.ex. Rumänien, Bulgarien och Kroatien.
Om det inte är berättigat, genomförbart eller kostnadseffektivt att inrätta ett ledningsnät kan medlemsländerna använda enskilda system för att samla in och rena avloppsvatten från tätbebyggelse.
I texten fastställs tidsfrister för medlemsländernas integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse för tätorter med mer än 100 000 pe till 2033 och riskutsatta tätorter med mellan 10 000 och 100 000 pe till 2039. Sådana integrerade förvaltningsplaner ska ses över minst vart sjätte år i linje med vattenramdirektivet.
Rådet och parlamentet utvidgade skyldigheten att tillämpa sekundär rening (dvs. avlägsnande av nedbrytbart organiskt material) på avloppsvatten från tätbebyggelse innan det släpps ut i miljön till alla tätorter med 1 000 pe eller mer från och med 2035. Undantag gäller mindre tätorter och medlemsländer som nyligen anslutit sig till EU och därför redan har varit tvungna att göra större investeringar på senare tid för att genomföra det nuvarande direktivet (dvs. Rumänien, Bulgarien och Kroatien).
Medlagstiftarna anpassade också tröskelvärdena och tidsfristerna för tertiär rening (dvs. avlägsnande av kväve och fosfor) och kvartär rening (dvs. avlägsnande av ett brett spektrum av mikroföroreningar). Senast 2039 respektive 2045 måste medlemsländerna se till att tertiär rening och kvartär rening tillämpas i större anläggningar för 150 000 pe eller mer, med delmål 2033 och 2036 för tertiär rening och 2033 och 2039 för kvartär rening. Medlagstiftarna enades om att utvidga kraven på tertiär och kvartär rening fram till 2045 till att även omfatta mindre tätorter med 10 000 pe eller mer med utsläpp i områden som uppfyller vissa riskbaserade kriterier. De införde ett undantag från detta krav på tertiär rening om det renade avloppsvattnet återanvänds för bevattning i jordbruket, förutsatt att det inte finns några miljörisker eller sanitära risker.
För att täcka de extra kostnaderna för kvartär rening och i enlighet med principen ”förorenaren betalar” kommer tillverkare av läkemedel och kosmetika som förorenar avloppsvatten från tätbebyggelse med mikroföroreningar att behöva bidra till minst 80 procent av kostnaderna för denna ytterligare rening, genom ett system för utökat producentansvar.
Medlagstiftarna var överens om att ge medlemsländerna viss flexibilitet när det gäller hur de ska fördela de återstående kostnaderna. Kostnaderna för att samla in och kontrollera uppgifter om produkter som släpps ut på marknaden kommer att behöva bäras även av tillverkarna. Medlagstiftarna gav kommissionen i uppdrag att bedöma de potentiella effekterna av denna bestämmelse på läkemedlens tillgänglighet och överkomlighet.
Medlagstiftarna var överens om att sektorn för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kan bidra avsevärt till att minska växthusgasutsläppen och hjälpa EU att nå sitt klimatneutralitetsmål. De införde ett mål om energineutralitet, vilket innebär att reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse senast 2045, med gradvisa delmål, måste producera energi från förnybara energikällor på grundval av regelbundna energibesiktningar. Energin kan produceras i eller utanför anläggningen och upp till 35 % av den fossilfria energin får köpas från externa källor. Denna andel gäller endast det slutliga målet.
Den preliminära överenskommelsen ska nu läggas fram för medlemsländernas företrädare i rådet (Coreper) och för parlamentets miljöutskott för godkännande. Om överenskommelsen godkänns måste den sedan, efter juristlingvisternas granskning, antas formellt av båda institutionerna innan den kan offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft.
Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (avloppsvattendirektivet) antogs 1991. Syftet med det direktivet är att skydda miljön från skadlig inverkan till följd av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse och från vissa industrisektorer. Enligt det gällande direktivet är medlemsländerna skyldiga att säkerställa att avloppsvatten från alla tätorter med mer än 2 000 invånare samlas in och renas i enlighet med EU:s miniminormer. Medlemsländerna måste också utse ”känsliga områden” enligt de kriterier som ingår i direktivet och för vilka strängare normer och tidsfrister gäller.
Kommissionen genomförde en utvärdering av direktivet 2019. Utvärderingen bekräftade att direktivets genomförande har lett till en betydande minskning av föroreningsutsläppen. En av de viktigaste orsakerna till direktivets ändamålsenlighet är att kraven är enkla, vilket möjliggör enkel verkställighet. I dag samlas 98 % av EU:s avloppsvatten in på lämpligt sätt och 92 % renas på lämpligt sätt.
Utvärderingen visade dock att det fortfarande finns föroreningskällor som ännu inte åtgärdas på ett tillfredsställande sätt med de gällande reglerna. Det handlar bland annat om föroreningar från mindre tätorter, dagvattenutsläpp och mikroföroreningar som skadar miljön. Dessutom framhölls i utvärderingen att sektorn för avloppsvatten från tätbebyggelse är en av de största energiförbrukarna inom den offentliga sektorn.
De nya bestämmelserna, som kommissionen lade fram i oktober 2022, syftar till att ta itu med dessa kvarstående frågor och förbättra sektorns bidrag för att uppnå EU:s klimatmål. Europaparlamentet och rådet antog sina ståndpunkter om den föreslagna översynen den 5 respektive 16 oktober 2023.
Källa: Europeiska rådet
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
