Foto: Ulrik Hammarsträng
De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete som utgår från Göteborgs universitet. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft. Men det är fortfarande många som utsätts för luftföroreningar som överskrider Världshälsoorganisationens rekommendationer.
I studien presenterar forskarna en högupplöst datamodell av hur luftföroreningsnivåerna förändrats över tid för sex städer i Sverige: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Uppsala och Umeå. Därmed omfattar studien mer än hälften av Sveriges invånare. Studiens resultat publiceras i tidskriften Air Quality, Atmosphere & Health.
De studerade utsläppen kommer bland annat från trafik, industrier och vedeldning, och har alltså minskat kraftigt i Sverige sedan år 2000.
Forskarna har studerat utsläpp av fina partiklar (PM2,5), grövre partiklar (PM10) och kväveoxider (NOx) från lokala, regionala och internationella källor. De fina partiklarna har minskat med hela 56 procent, de grövre partiklarna med 23 procent, och kvävedioxider med 33 procent. Störst minskning av de fina partiklarna noterades i Göteborg, medan grova partiklar och kväveoxider minskade mest i Uppsala och Stockholm.
– Vi uppskattar att nästan 3000 förtida dödsfall undvikits per år mellan åren 2000 och 2018 i de sex städer som modellerats i vår studie. Ännu fler dödsfall kan undvikas genom fortsatt arbete för ytterligare förbättra luftkvaliteten. Många svenskar är fortfarande utsatta för luftföroreningshalter över de gränsvärden som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar, säger Karl Kilbo Edlund, doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitetet, som är studiens försteförfattare.
Trots förbättrad luftkvalitet är 65 procent av invånarna i de städer som ingår i studien fortfarande utsatta för halter av fina partiklar som överskrider WHO:s gränsvärden. Studien visar att det finns stora skillnader mellan geografiska områden inom de sex städerna, men generellt finns de högsta exponeringarna i Malmö.
Föroreningarna rör sig över långa avstånd. Utsläpp i övriga Europa påverkar även luftkvaliteten i svenska städer. Sjunkande utsläpp både i Sverige och utomlands förklarar därför den förbättrade luftkvaliteten i Sverige.
Luftföroreningsmodellen kommer nu att användas för att studera vilken roll luftföroreningar och andra faktorer i miljön spelar i de tidiga stadierna av kroniska sjukdomar, som hjärtkärlsjukdom, metabolt syndrom och njursvikt. Forskningen baseras på data från den stora svenska SCAPIS-studien, där 30 000 medelålders svenskar har undersökts. Förutom Göteborgs universitet bidrar även forskare från samtliga sex universitet som medverkar i SCAPIS-studien samt luftkvalitetsexperter från SMHI, Stockholms Luft- och Bulleranalys och Miljöförvaltningen i Malmö stad.
Dela |
|
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.