Ny forskning: Byggprojekt kan öka risk för översvämning

Grönområden och skogsområden är effektiva skydd mot översvämningar.
Trots det väljer kommuner att avverka och bygga – vilket ökar riskerna för höga vattenflöden.
- Att avverka skog i ett område kan leda till översvämningar i ett annat, säger Åsa Gren, lektor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

Risken för översvämningar i svenska städer ökar hela tiden på grund av klimatförändringarna. Redan nu syns konsekvenserna i form av extremväder med inslag av fler och kraftigare skyfall. Ett närliggande exempel är översvämningen i Gävle i augusti 2021, ett annat är de stora regnmängder som föll i Västra Götaland och Skåne nu i vinter, och som orsakade stora skador när vattendrag svämmade över.

Framtidens städer kommer att utsättas för ännu större prövningar då de kraftiga skyfallen ökar i omfattning, vilket också ökar betydelsen av att anpassa byggandet efter de nya förutsättningarna.

- Vi forskare pratar om ”mitigation” och ”adaptation”, vilket betyder att vi både vill minska koldioxidutsläppen och samtidigt anpassa oss i hur vi bygger för att kunna handskas med effekterna av klimatförändringarna. Det kommer att krävas en kombination av naturbaserade och tekniska lösningar för att klimatsäkra våra städer, säger Åsa Gren.

Den nya studien vid Högskolan i Gävle och Chalmers tekniska högskola har undersökt effekter av skyfall och ökade vattenflöden i Göteborgsområdet med hjälp av en beräkningsmodell från Stanford University, och med data från FN:s klimatpanel IPCC. Studien har granskat Kärra-Skogome i norra Göteborg, där det finns byggplaner på ett område som till stora delar består av skog. Beräkningsmodellen visar att vattengenomströmningen är stor i området, vilket gör att regnvatten vid skyfall riskerar att hamna i Göteborgs centrum om skogen ersätts av byggnader. Skogar och grönområdens förmåga att absorberar vatten utgör en viktig ekosystemtjänst som kan skydda mot kraftiga regn.

- Göteborgs topografi gör staden extra sårbar för skyfall, eftersom de centrala delarna är lågt belägna. Avverkar man i ett område som är högt beläget och med stor vattengenomströmning uppströms om centrum kan effekterna därför bli väldigt stora i centrala Göteborg, vilket också studien visar, säger Åsa Gren.

Forskarna vill nu att fler kommuner ska ta till sig och använda kostnadseffektiva och användarvänliga beräkningsmodeller, exempelvis Invest, som finns tillgänglig gratis på nätet.

- Vi vill att stadsplanerarna tydligt ska kunna se var de kan bygga, och var de skulle kunna anlägga ett grönområde eller en skog. Vi kan visar att beräkningsmodellen är en effektiv metod för att klimatsäkra städer eftersom den är ett bra beslutsstöd som ger en god överblick, från det lokala till det regionala. Ibland är en naturbaserad lösning bäst och ibland behöver man komplettera med tekniska lösningar., Det viktigaste är att ta välgrundade beslut, säger Åsa Gren.

Om studien

Studien har sitt ursprung ur en masteruppsats av Colin Hultgren Egegård och Maja Lindborg vid Högskolan i Gävle. Åsa Gren, lektor i miljövetenskap och Johan Colding, professor i miljövetenskap, båda vid Högskolan i Gävle, samt Lars Marcus, professor i stadsbyggnad och Meta Berghauser Pont, professor i stadsbyggnad vid Chalmers tekniska högskolan i Göteborg är medförfattare.

Läs hela studien här: Climate Proofing Cities by Navigating Nature-Based Solutions in a Multi-Scale, Social–Ecological Urban Planning Context: A Case Study of Flood Protection in the City of Gothenburg, Sweden

Källa: Högskolan i Gävle