Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Energiföretagen Sverige har publicerat den samlade statistiken över fjärrvärmens Lokala Miljövärden för 2023 som visar att leveranserna av fjärrvärme ökade.
2023 var en betydligt kallare år i hela landet. Särskilt i norra Sverige hade man köldperioder som både var betydligt kallare och längre. Fjärrvärmeleveranserna till slutkund ökade från 48,3 (2022) till 50,9 TWh (2023).
Elproduktionen i kraftvärmeverk minskade med 672 GWh jämfört med 2022 vilket berodde på ett mycket ansträngt marknadsläge för biobränslen (sämre tillgång och mycket höga priser) samtidigt som elpriserna inte kunde kompensera för de mycket höga biobränslepriserna.
140 fjärrvärmenät levererade fossilbränslefri fjärrvärme och ytterligare 84 nät hade mindre än 0,1 procent fossila bränslen i sin produktion. De sammanlagda utsläppen av klimatgaser från produktion av fjärrvärme ökade med knappt 0,24 miljoner ton koldioxidekvivalenter jämfört med 2022 vilket beror på flera faktorer: ökade leveranser av fjärrvärme, ökad andel plastavfall som behandlades i avfallsförbränningsanläggningar och att andelen fossila bränslen ökade från 1,9 procent 2022 till 2,2 procent 2023. En mycket ansträngd marknad för biobränslen i kombination med långa köldperioder tvingade några anläggningar att använda mer fossila bränslen för att klara leveranserna av fjärrvärme. Samtidigt minskade elproduktionen i kraftvärmeverken vilket ledde till att de totala utsläppen av klimatgaser från fjärrvärme- och elproduktion minskade från 7,6 TWh (2022) till 6,9 TWh (2023).
Fjärrvärmebranschen har jobbat intensivt med att fasa ut fossila bränslen ända sedan början av 1990-talet och går nu in i slutspurten för att bli av med den kvarvarande andelen fossilt. Detta kräver stora investeringar då merparten av de kostnadseffektiva åtgärderna redan gjorts. Branschen fortsätter också att söka nya samarbeten för ökad användning av industriell och övrig spillvärme. Vi arbetar även med lagring av värme för att jämna ut produktionen under kallare perioder, utveckling av lågtempererade fjärrvärmenät och djupgeotermi, installation av solvärme med lagring, utveckling av teknik för att avskilja och lagra koldioxid från bio- och avfallseldade pannor, etcetera.
Fjärrvärme är en av de viktigaste anledningarna till att Sverige har nått sina klimat- och miljömål. Enligt Naturvårdsverket ”Att oljeeldning för uppvärmning av bostäder och lokaler till stor del har ersatts av biobränslebaserad fjärrvärme är den omställning som lett till den största minskningen av Sveriges totala växthusgasutsläpp.” (läs mer på naturvårdsverket.se). Minskningen av klimat- och miljöpåverkande utsläpp beror på att det används alltmer återvunna (53 procent 2023) och förnybara bränslen (42 procent 2023) och att energin används på ett mer effektivt sätt.
Det genomsnittliga utsläppet från fjärrvärme ökade från 51,4 (2023) till 53,5 g CO2ekv/kWh levererad fjärrvärme (2023) vilket beror på att mer plastavfall behandlades i avfallsförbränningsanläggningar och att användning av fossila bränslen ökade med 269 GWh.
Jämfört med 2022 ökade användningen av fasta biobränslen med ca 1774 GWh samtidigt som 69 GWh mer avfall behandlades genom förbränning. Utsläppen av klimatgaser från behandling och energiåtervinning av restavfall ökade med 0,17 miljoner ton vilket främst beror på att mängden plastavfall med fossilt ursprung har ökat i samhället. Det trots alla samhällets och fjärrvärmebranschens ansträngningar att öka insamling, sortering och materialåtervinning av avfall.
Många fjärrvärmeföretag producerar el och värme samtidigt i så kallad kraftvärme. Allt fler hetvattenpannor (enbart värmeproduktion), producerar el med hjälp av ORC-teknik som omvandlar värme till el och på många håll i landet återvinns värme som blir över i andra verksamheter. Det kan vara restvärme från industrier eller spillvärme från datahallar, köpcentrum och städernas avloppsreningsverk, rötgaser från bioavfall, avfallsgaser från gamla deponier som fortfarande läcker ut klimatgaser eller värme som tas ut med hjälp av rökgaskondensering. Spillvärmen håller i allmänhet relativt låg temperatur och behöver uppgraderas med hjälp av värmepumpar. Under 2023 kom drygt 25 procent av den tillförda energin till fjärrvärme från sådan överbliven och tillvaratagen värme, varav användningen av industriell restvärme var 4,6 TWh.
Branschen hade en mycket låg användning av primära resurser för att leverera fjärrvärme till slutkund. I genomsnitt omvandlades varje kWh primärenergi till drygt 5 kWh fjärrvärme som kunde levereras till kund, en omvandlingsfaktor betydligt högre än konkurrerande system som värmepumpar kan leverera under året. Det beror på att branschen använder stora mängder spillvärme och annan återvunnen energi som annars skulle gå till spillo.
Bilden nedan visar fördelningen av tillförd energi till fjärrvärmeproduktion. Merparten av fjärrvärmen kommer från återvunnen energi (53 procent) och förnybara källor (42 procent).
I diagrammet Fjärrvärmens bränslemix 2023 (nedan) visas ursprunget för den tillförda energin för fjärrvärmeproduktionen i Sverige 2023.
Här kan du läsa mer om tillförd energi till kraft- och fjärrvärmeproduktion.
Energiåtervinning av restavfall – som kvarstår efter insamling, sortering och materialåtervinning – står för 71 procent av klimatutsläppen av fjärrvärmeproduktionen i Sverige. Att restavfall behöver behandlas är en konsekvens av ett misslyckande med att skapa cirkulära flöden i samhället. Diagrammet nedan visar fördelningen av klimatutsläpp från fjärrvärme i hela landet. Idag står fossila bränslen och torv för sammanlagt 16 procent av klimatutsläppen. I en mycket nära framtid kommer fossila bränslen att fasas ut helt, samtidigt som andra delar av fjärrvärmeverksamheten bli mer hållbar. Exempelvis kommer transporter att ske antingen med elfordon eller lastbilar som använder biodrivmedel, vätgas eller biogas. Detta innebär att utsläppen från energiåtervinning av avfall kommer att bli den viktigaste återstående utmaningen för fjärrvärmen. Energiföretagen samarbetar med Naturvårdsverket, kunder och andra aktörer i samhället för att minska mängden restavfall, och i synnerhet plastavfall, som går till miljöbehandling.
Nyligen presenterade Avfall Sverige en nationell utsläppsfaktor för utsläpp av fossila klimatgaser från förbränning av avfall. Bakgrunden till publiceringen är att Värmemarknadskommittén rekommenderar en metod som syftar till att initiera ett parallellt informationsspår i avfallets aktörskedja. För detta har VMK bland annat utgått från de rekommendationer som Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och HSB tagit fram till sina medlemmar.
VMK är överens om att det viktigaste är att den totala mängden plastavfall och dess behandlingsutsläpp minskar. Det är därför viktigt att på sikt hitta en metod som leder till ändamålsenlig styrning och som ökar möjligheten och viljan att påverka i rätt riktning. När det gäller metod för redovisning kan VMK endast rikta sig till de intressenter som berörs av överenskommelsen, dvs. till energianläggningar och fastighetsägare.
Med anledning av ovanstående har Avfall Sverige tagit fram följande nationella utsläppsfaktor: 0,46 ton CO2-ekv per ton förbränt avfall.
Mer om det och Avfall Sveriges fortsatta arbete kan ni läsa hos Avfall Sverige och på vår hemsida
Nedan finns fjärrvärmens miljövärden i genomsnitt för forskare och andra som kan ha nytta av medelvärdena. Dessa är inte avsedda att användas av fjärrvärmekunder som vill beräkna och redovisa sina utsläpp, inte heller för att jämföra utsläppen mellan enskilda fjärrvärmenät. Fjärrvärme är lokalt producerad och har helt olika förutsättningar vad gäller produktion, tillgång till industriell restvärme och övrig spillvärme, avfall, biobränslen, nätens storlek, ålder och avstånd till bostäder och lokaler, produktionsanläggningens ålder, effektivitet och verkningsgrad eller tidigare investeringar i nät och fjärrvärmeproduktion. Merparten av utsläppen från enskilda nät beror på om anläggningen miljöbehandlar och energiåtervinner restavfall som blir kvar efter insamling, sortering och materialåtervinning. Många kommuner och verksamheter skickar idag sitt restavfall till andra kommuner för miljöbehandling. Det är ett effektivt sätt att behandla genom förbränning och energiåtervinna restavfallet men det innebär också att det blir helt fel att jämföra utsläppen mellan kommuner och fjärrvärmenät utan att ta hänsyn till ovanstående och andra faktorer. Fjärrvärmenät är dessutom inte sammankopplade på samma sätt som elnät, utan är normalt lokala eller regionala.
Här kan du se fjärrvärmens lokala miljövärden för 2023.
Källa: Energiföretagen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. För sjunde året i rad sker flest vattenskador i köket. Och den kalla vintern 2024 gjorde att frysskadorna nådde en toppnotering.
Elisabet Werecki, Skanska tilldelas förstapris i Årets innovation, som delas ut av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), för projektet "Återvinning av gråvatten i flerbostadshus".
Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2024 uppgår till 48 024 lägenheter vilket är cirka 30 procent färre än året innan enligt statistik från SCB.
Paret Nowaks brunn innehöll kraftigt förhöjda värden av bly efter den stora sopbranden i Kagghamra i Botkyrka 2020 då Think Pinks avfall brann. Nu pågår rättegången, rapporterar svt.se.
Snart är det dags för ExpoVent. Den 20-22 maj är det Växjö, Jönköping och Norrköping som får besök. Det bjuds på utställning, föreläsning och gratis lunch.
Tranås Energi jobbar strategiskt för att undvika cyberangrepp mot solcellsparken i Bredstorp utanför Tranås, rapporterar svt.se.
LO-facket Elektrikerna varslar om strejk med start den 14 maj, rapporterar sr.se.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar möjligheterna med teknisk isolering med Pär Bönnestig, verksamhetschef på Isoleringsfirmornas förening.
Hur kan man som fastighetsägare använda gråvatten istället för dricksvatten? Nu finns en inspirationsguide för att underlätta och ge svar på grundläggande frågor om vad man praktiskt bör tänka på vid användning av gråvatten.
Vid årsmötet den 29 april valdes Tomas Kåberger till ny ordförande för Energikontoren Sverige.
