SNS Konjunkturråd 2025 presenterar sin rapport Investeringar i elproduktion för en hållbar energiomställning. Rapportförfattarna kommer fram till att marknaden kan åstadkomma en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Statens huvudsakliga roll bör vara att skapa rätt förutsättningar för att vidareutveckla elmarknaden och genomföra en fortsatt kraftfull utbyggnad av elnätet.
Osäker framtida elförbrukning
Rapportförfattarna beräknar att energiomställningen kommer att öka elförbrukningen med mellan 50 och 150 procent jämfört med idag. Elektrifieringen av industri och vägtransporter kommer att öka den årliga förbrukningen med 67 TWh (terawattimmar), till cirka 190 TWh. Detta om den ekonomiska verksamheten bedrivs i nuvarande omfattning. Det utgör en betydande ökning jämfört med elförbrukningen om 124 TWh under 2023. En energiomställning som uppfyller klimatmålen ligger i rapportförfattarnas beräkning ändå avsevärt under regeringens planeringsmål om 300 TWh.
Särskilt stor osäkerhet råder kring efterfrågan på el för att tillverka grön vätgas för fossilfritt stål och elektrobränslen. Det innebär att en marknadsmässig utbyggnad är att föredra framför en planekonomisk ökning av elproduktionen.
”Marknaden kan åstadkomma en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Nyckeln är en fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion”, menar Thomas Tangerås, ordförande för SNS Konjunkturråd.
Kostnadseffektiv elproduktion
En kostnadseffektiv utbyggnad av fossilfri elproduktion för att möta den ökade efterfrågan på el i samband med klimatomställningen kan, enligt rapportförfattarna, genomföras till elpriser ungefär på dagens nivå. Denna omställning bygger på storskalig ny landbaserad vindkraft och viss solkraft. Havsbaserad vindkraft utvecklas kontinuerligt och kan bli lönsam under 2030-talet, särskilt där priserna är som högst. Kärnkraftens höga investeringskostnader gör att den i första hand bör byggas i länder med betydligt högre elpriser.
Statens roll i energiomställningen
Rapportförfattarna pekar på att staten bör prioritera att vidareutveckla elmarknaden och regelverket för att underlätta för marknadens aktörer att göra kostnadseffektiva investeringar. Och att bygga bort flaskhalsar i dagens elnät som begränsar effektiviteten på elmarknaden. Pär Holmberg, medförfattare i SNS Konjunkturråd, säger:
"Sverige behöver en fortsatt kraftfull utbyggnad av överföringsnätet för att säkerställa en kostnadseffektiv elförsörjning samt minska de regionala skillnaderna och svängningarna i elpriserna. Ett elnät med hög kapacitet möjliggör att el kan handlas på ett effektivt sätt."
Samarbete inom EU för ökad konkurrenskraft
Rapportförfattarna betonar vikten av den europeiska energipolitiken. Gemensamma lösningar på EU-nivå är avgörande för att hantera både energipriser och tillgången på el. Chloé Le Coq, medförfattare i SNS Konjunkturråd, kommenterar:
"Sveriges energipolitik kan inte utformas i ett vakuum. Vi är beroende av en välfungerande europeisk elmarknad för att både nå klimatmålen och stärka unionens konkurrenskraft. Sverige bör aktivt bidra till EU:s arbete för att integrera elmarknaderna."
Om SNS Konjunkturråd
SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare.
SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har drygt hundra forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.
Om författarna
Thomas Tangerås (ordförande), professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN
Pär Holmberg, docent i nationalekonomi, tekn dr i elkraftteknik och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN
Chloé Le Coq, professor i nationalekonomi vid University of Paris Panthéon-Assas och research fellow vid SITE vid Handelshögskolan i Stockholm
Läs hela rapporten här.
| Dela |
|
Tillbaka |
Några dagar ledigt? Då är det dags att fundera på vilken produkt, tjänst eller metodik du vill ska premieras med 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset.
Styrelsen i Byggherrarna har utsett Sofia Hansdotter till ny vd för branschorganisationen. Hon tillträder den 1 april 2026 och efterträder Tommy Lenberg, som går i pension efter 13 år som vd.
Snart har timglaset för 2025 runnit klart och det är dags att göra bokslut för året samt att se fram emot och planera för 2026.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslagen innehåller bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och regler som ska underlätta tillsyn.
Julen är snart här och med den en hel del lediga dagar. Missa inte chansen att vidareutbilda dig med Energipodden som produceras av Slussen.biz när du får en stund över.
Branschen måste ta sitt ansvar när det gäller att erbjuda praktik till kommande generationer. Det är en möjlighet för företagen och en förutsättning så att kompetensförsörjningen kan säkerställas. Det menar vvs-utbildaren Roland Jonsson.
I dag öppnar den andra utlysningen inom Energimyndighetens stödsystem för bio-CCS. Totalt kan 10 miljarder kronor fördelas.
Expo-året 2025 är över, men redan nu finns möjligheten att krita in besöken på ExpoVent, ExpoStyr, ExpoVärme och ExpoVA för 2026 i kalendern.
Urbanisering och ett varmare klimat gör att allt fler vill bada i kanaler, hamnar och vid stadsnära stränder som kan vara i närheten av där avlopps- och dagvatten släpps ut. En ny metod som testats i Skåne kan ge bättre svar på om doppet är säkert.
Energimarknadsinspektionens (Ei) genomlysning av fjärrvärmemarknaden visar att kundskyddet behöver stärkas.