Sammandrag: Projektet har undersökt termofil torrötning av avvattnat rötslam med fokus på att studera processen som hygieniseringsbehandling. Resultaten visade på fullgod hygieniseringseffekt, ökad biogasproduktion med 6 % samt reducerade metanemissioner med 98 % jämfört med dagsläget.
Sammanfattning: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget "Hållbar återföring av fosfor" föreslår reglering av hygieniserande behandling för avloppsslam avsedd för produktiv mark. Den metod som idag vanligtvis används för stabilisering av slammet med lagring under sex månader innan spridning, kommer inte längre att vara tillräcklig. Om denna föreskrift ger laga kraft kommer stora omställningar på avloppsreningsverken att behöva göras.
Värmebehandling av slam vid 52° C med en exponeringstid på minst 24 h, är en av de hygieniseringsmetoder som föreslås som godkänd. Denna metod är till viss grad tillämpad i termofila våtrötningsprocesser. Vid Linköpings avloppsreningsverk (Nykvarnsverket) finns planer på att efterröta avvattnat rötslam genom termofil torrötning i en pluggflödesreaktor för att uppnå en hygieniserande effekt. Torrötning blir en resurseffektiv hygieniseringsmetod då en mindre mängd material behandlas. Ytterligare positiva effekter är ökad total gasproduktion, ökad slamreduktion och sänkta metanemissioner från en efterföljande lagring av rötresten. Ett pilotförsök utfördes enligt driftsituationen på Nykvarnsverket för att utvärdera hygienisering, upprätta en stabil rötningsprocess och mäta metanemissioner från torrötat rötslam.
Pluggflöde kunde påvisas med två skilda metoder och resulterade i att den genomsnittliga uppehållstiden i reaktorn bestämdes till 28–29 dygn och lägsta exponeringstid för slammet fastställdes till 19 dygn. Därmed uppfylldes kraven för en hygieniserande värmebehandling då exponeringstiden med god marginal översteg 24 h. Hygienisering av material som rötats i reaktorn kunde även verifieras då varken enterokocker, E.coli, fager eller salmonella kunde påvisas i rötresten trots höga koncentrationer i ingående material. Vidare kunde inte heller ägg från spolmasken Ascaris suum överleva i processen.
Torrötningsprocessen följdes med avseende på konventionella processanalyser. Under uppstartfas och tillvänjningsfas visade reaktorn kraftiga processtörningar och mekaniska problem. Under stabiliseringsfasen gick processen relativt stabilt och under sista fasen, återföringsfasen, återfördes 10 % av utgående rötrest till inloppet av reaktorn varvid processen förbättrades ytterligare. Den specifika metangasproduktionen uppmättes då till 46 m3 CH4/t VS, vilket motsvarar ca 8 m3 CH4/t avvattnat rötslam. Detta skulle innebära en ökning av biogasproduktionen vid Nykvarnsverket med upp till 6 %, motsvarade 0,8 GWh. Vidare visar beräkningar att det erhålls en positiv energibalans vid hygieniseringen eftersom energiinnehållet i den producerade biogasgasen överstiger energiåtgången för uppvärmning och drift av torrötningsreaktorn. Torrötning av det avvattnade slammet resulterade i att metanemissionerna vid 30 dagars efterföljande lagringstid var 98 % lägre jämfört med konventionell lagring av avvattnat rötslam, vilket för Nykvarnsverket skulle motsvara en reduktion av drygt 800 ton CO2-ekvivalenter/år.
Dela | Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.