Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: Syftet med den här studien är att följa upp och ta till vara på kunskapen kring att driva VA-projekt i partneringform. Rapporten studerar användandet av partnering som form i två stora omvandlingsprojekt ett i Sundsvall och ett i Svinninge i Roslagen. Rapporten visar att partnering som form för samverkan mellan privata och offentliga aktörer skapar bra förutsättningar för fokus på problemlösning och gemensamt ansvar för projektet och en relation som vilar på förtroende parterna emellan. Partnering är därför ett bra alternativ till traditionell upphandling för stora projekt vars förutsättningar i förväg är svåra att beräkna. Formen visar sig även ha positiva effekter på kunskapsutveckling inom organisationerna.
Sammanfattning: Det är kostsamt att investera i och bygga ut infrastruktur, men nödvändigt för att säkerställa ett väl fungerande och hållbart samhälle. Ofta har den offentliga organisationen knappa resurser, och det finns inte möjlighet att inom ramen för den befintliga organisationen hantera större utbyggnads och investeringsprojekt. Ett alternativ är att samverka med andra aktörer, både offentliga och privata. Ett sätt att samverka är genom partnering.
Partnering kan beskrivas som en samarbetsform där skillnaden gentemot traditionell entreprenadupphandling ligger i hur relationen mellan beställare och utförare ser ut efter det att upphandlingen har gjorts. I partnering arbetar inte utföraren isolerat från beställaren med ett avtal som grund. I stället har beställare och utförare under projekttiden ett gemensamt ansvar för att säkerställa att projektet utförs i enlighet med parternas intresse och mål – och fokus ligger på problemlösning.
Hittills har partnering använts i begränsad utsträckning i Sverige. Syftet med projektet var att studera hur väl partnering som organisationsmodell fungerar för stora samhällsbyggnadsprojekt med fokus på infrastruktur och utbyggnad av vatten och avlopp inom utvecklings- och omvandlingsområdeni kommuner. Studien har dokumenterat lärdomar från två projekt – ett i Svinninge i Roslagen och ett i Sundsvall.
I rapporten görs en jämförande analys av projekten. En intressant slutsats är att en kultur baserad på gemensamt ansvar och samarbete, det som i litteraturen kallas partneringandan, inte uppstår automatiskt utan tar tid att åstadkomma och kräver ömsesidigt förtroende. I båda de studerade projektens inledande faser förekom det diskussioner när det gällde till exempel rollfördelning och kostnader. I båda projekten har också diskussioner förts kring hur incitamentssystem ska utarbetas och skrivas i avtalen, men inga konkreta slutsatser kan dras förutom att det tycks vara svårt att utarbeta lämpliga incitamentsstrukturer för partneringsamverkan där fokus är på samarbete.
Ytterligare en slutats är att det är viktigt att noga analysera vilka som bör ingå i projektorganisationen. I de fall en aktör bedöms ha inflytande över hur ett projekt fortskrider är det viktigt att låta denna aktör ingå i projektorganisationen eftersom det kan ha positiv inverkan på hur projektet fortskrider och på resultatet av projektet, samt bidra till kunskapsutveckling och förståelse.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att partnering har positiva effekter när det gäller att skapa en flexibel och problemorienterad projektkultur, något som lämpar sig för stora och komplexa projekt där det är svårt att i förväg specificera aktiviteter och kostnader. För att fungera kräver modellen en kultur med inriktning på samarbete och delaktighet samt gemensamt ansvarstagande för projektets utgång.
| Dela |
 |
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
