Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Finansiären Formas går tillsammans med fem medfinansiärer in med 20 miljoner kronor i projektet som samlar forskare från flera discipliner.
- Våra samhällen är inte planerade för att klara extrema skyfall. Idag är det oklart vilka samhällsorgan som har ansvar för att minimera skaderisken. Detta vill vi studera närmare, säger Rolf Larsson, docent i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola och koordinator för projektet.
I första hand kommer projektet inte att resultera i handfasta byggråd (sådan forskning görs också) utan inta ett fågelperspektiv för att se hur samhället bäst ska samordna sig för att hantera problemet.
- Det här problemet går på tvärs i hela samhället. Situationen leder till att enheter, myndigheter och personer som tidigare inte varit så aktiva i dessa frågor, nu måste samarbeta. Hur det ska gå till är inte givet, säger han.
Han tillägger att i stort sett alla svenska kommuner är utsatta, något som kollegan Lars Bengtsson visat i tidigare forskning (se länken nedan).
Forskarna tänker även belysa motstridiga tendenser i hur vi vill planera våra städer.
Ett sådant är förtätning kontra ”blågröna” städer. Genom att bygga mer i befintliga områden, minskar utrymmet för bland annat törstiga gräsmattor. Parallellt förespråkar vissa forskare att vattendrag och växtlighet bör ges större plats, då sådana ytor till skillnad från hårdgjorda ytor kan suga upp och forsla bort vatten.
- Dessa idéer kan nog kombineras. Men då måste man planera rätt, poängterar Rolf Larsson.
Nu håller han och kollegorna som bäst på att planera de tre kommande årens upplägg. Eftersom inriktningen inte är helt spikad ännu, tar han gärna emot synpunkter från såväl drabbade som icke-drabbade kommuner.
- Ja, vi vill stämma av vår verklighetsbild med olika intressenter. De får väldigt gärna hör av sig, tipsar han. Vi behöver konkreta exempel.
Källa: Lunds universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
