Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
IVL har i en ny studie beräknat klimatpåverkan från den nordiska elproduktionen där hänsyn tagits till el vi importerar från angränsande länder. Studien visar att klimatpåverkan för köpt el har minskat markant de senaste åren.
–Vi kan konstatera att elsystemet i Norden har låga klimatutsläpp och dessutom minskar de. De största utsläppen kommer från den bränslebaserade elproduktionen samt importerad el och det är här de största förbättringarna har skett och bedöms fortsätta ske, säger Annamaria Sandgren, expert inom klimat och hållbart samhälle på IVL.
Det är av intresse för många företag som beräknar och redovisar sin årliga klimatpåverkan att veta hur mycket fossila växthusgaser deras elanvändning orsakar och hur mycket det förändrats på senare tid och vad det beror på.
I studien har emissionsfaktorn för växthusgasutsläpp för den nordiska elmixen beräknats för åren 2021-2023. Även andelen tillförd el fördelat på förnybart, fossilt och kärnkraft har beräknats. Studien visar att emissionsfaktorn har minskat från 90 till 59 g koldioxidekvivalenter per kilowattimme. Andelen fossilt var 5,4 procent, förnybart 77,2 procent och kärnkraften stod för 17,7 procent.
De tre största kraftslagen i det nordiska elsystemet är vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och dess klimatutsläpp är låga. Största källan till utsläpp är den bränslebaserade elproduktionen. Sverige exporterar el med låga utsläpp och den mängden ökar.
– Hur mycket vi importerar varierar mellan åren men mängden är relativt blygsam. Dock är de importerade utsläppen betydande, men även här har förbättringar skett då utsläppen har minskat per energienhet.
– Vi kan se hur stora långsamma skeden som utbyggnad av vindkraft och utfasning av kolkraft minskar utsläppen. Vi kan också utläsa avtryck som Covid-19 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gett, säger Annamaria Sandgren.
Pandemin till följd av spridningen av Covid-19 medförde ett lägre elbehov i Norden, som i sin tur bidrog till en minskad elproduktion från fossila bränslen och en minskad import av el från grannländer. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påverkade också den nordiska emissionsfaktorn, då importstopp av både el och naturgas till Finland resulterade i lägre utsläpp.
Ladda ner rapporten: Emissionsfaktor för nordisk elmix år 2021 – 2023
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.
