Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Tusentals kemikalier används vid klädtillverkning. Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också faktiskt finns i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull garanterade giftfri textil.
I den nya avhandlingen har 60 plagg från Svenska och internationella klädkedjor testats. En första analys hittade tusentals kemikalier i kläderna och ett hundratal identifierades preliminärt. Flera av ämnena fanns inte med på tillverkarnas listor och misstänks vara biprodukter, restprodukter eller tillsatta under transport.
– Att exponeras för dessa kemikalier ökar risken för hudallergier, men de kan vara relaterade till mer allvarliga hälsoeffekter och miljörisker. Några av de identifierade kemikalierna är misstänkt eller bevisat cancerframkallande, samt giftiga för vattenlevande organismer, säger Giovanna Luongo, nybliven doktor i analytisk kemi vid Stockholms universitet.
Beroende av mängd, giftighet och hur lätt de går igenom huden valdes fyra grupper av ämnen ut för ytterligare analys. De högsta halterna av två av dessa, kinoliner och aromatiska aminer, hittades i polyester. Bomull innehöll höga halter av bensotiazoler, även kläder av ekologisk bomull.
Forskarna tvättade kläderna och mätte sedan halterna. Vissa av ämnena tvättades ur, och riskerar därmed att hamna i vattenmiljöer, andra stannade i hög grad kvar i kläderna och blir då en möjlig källa till långvarig hudexponering. Det är svårt att veta om halterna av skadliga ämnen är på hälsofarliga nivåer och vad effekterna av kemikalier i våra kläder kan bli på sikt.
– Vi har bara skrapat på ytan, det här är någonting som måste tas itu med. Kläder bärs dygnet runt hela livet. Vi måste ta reda på om kemikalierna går ut i huden och vad som händer i kroppen. Det är mycket svårbedömt och kräver mer betydligt forskning, säger Conny Östman, Professor i analytisk kemi.
Källa: Stockholms univsersitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
