Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Slussen.biz fanns på plats på den första av de två dagarna, som samlat representanter från såväl konsult-, leverantörs- och förvaltande led, vilken inleddes med välkomande av Varims nya generalsekreterare Daniella Kostic.
Först ut bland talarna var Mats Wallin, från Vattenmyndigheten norra Östersjön, som berättade om aktionsplanen för Östersjön och ställde frågan om vattenförvaltningens åtgärdsprogram för inlands- och kustvatten räcker för att nå målen för Östersjön.
- Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är en förutsättning för att nå miljömålen i de fyra åtgärdsprogrammen gällande vattenförvaltning, som bland annat inbegriper sjöar och dricksvatten, havsmiljöförvaltning, för vilket Havs- och vattenmyndigheten ansvarar, aktionsplanen för Östersjön och till sist de svenska miljömålen. Ett samråd för nytt åtgärdsprogram 2016-2021 är just avslutat och ute på remiss. En remiss som över 900 aktörer har svarat på. Det blir med största sannolikhet en hel del nya åtgärder för jordbruket. När det gäller sanktioner finns det inga möjligheter för staten att ge böter till kommuner utan det blir i slutänden EU som bötfäller Sverige. Vi ser också att VA-taxan kommer behöva höjas då de flesta kommunerna ligger långt efter gällande vattenvårdande åtgärder.
Berndt Björlenius, från KTH, talade om krav och möjliga tekniker för reduktion av läkemedelsrester.
- Under perioden 2008-2015 pågår MistaPhrama som är ett forskningsprogram med huvudsyftet att identifiera läkemedelssubstanser som utgör en risk i vattenmiljön och föreslå strategier för en riskminskning. Inom programmet testas läkemedels effekter på fiskar, grodor och vattenloppor. Programmet omfattar också ett projekt för processteknisk utveckling för kommunala reningsverk så de skall kunna bryta ner och avlägsna läkemedelsrester. Idag pågår reningsförsök i bland annat Storbritannien, Schweiz och Sverige. Fullskaleanläggningar finns i Schweiz och Sverige. Den svenska anläggningen ligger i Knivsta och är ett mobilt reningsverk som kompletterar det ordinarie reningsverket. Idag finns inga krav i Sverige utan vattendragens maximalt tillåtna halter kan räknas som utsläppskrav. Slutsatsen är att dagens reningsverk är mycket resurseffektiva. Kompletterande reningsmetoder kräver mer resurser i första hand i form av elanvändning. En grov skattning visar att den extra kostnaden för att reducera läkemedelsrester från avloppsvatten ligger på 1-4 kr/m3. Det räcker dock inte med åtgärder i reningsverken utan även åtgärder uppströms måste vidtas. De extra kostnaderna gör att VA-taxan skulle behöva höjas 10-40%.
Christer Jansson, konsult hos Sweco med en bakgrund från SMHI, berättade om vad man kan ta reda på genom klimatmodeller.
- När man bygger klimatmodeller delar man in hela jorden i ett rutnät där varje ruta innehåller värden för temperatur, luftfuktighet, vindhastighet och vindriktning. När scenariot för den globala medeltemperaturen prognostiseras är de kopplade till vad som händer med utsläppen av växthusgaser. Den globala modellen kan man sedan skala ner till en regional för exempelvis Sverige. Vad vi kan se baserat på det scenariot med högst ökning av den globala medeltemperaturen och jämförelseoperioderna 1971-2000 och 2071-2100 är ett betydligt varmare klimat med större ökning i norra Sverige. Vi ser också ökad nederbörd samt högre frekvens av extrem nederbörd. Sammanfattningsvis ser scenariot olika ut beroende på var och när man tittar samt vilken statistik man använder, så det gäller att veta vad man är ute efter. SMHI:s sajt för klimatscenarier (se länk nedan) är ett bra verktyg att använda sig av.
Måns Lundh, från Ramböll, talade under rubriken Brunifiering av råvatten och mikrobiologiska barriärer.
- Sverige är även fortsättningsvis gynnat ur vattenförsörjningssynpunkt och vattentillgångarna kommer att öka på många håll. När det gäller vattenkvaliteten måste vi förebreda oss på utmaningar. Brunifieringen beror på att inlandsvattnet i världen blivit brunare, ökade halter av humusämnen, det vill säga löst organiskt material, och det är även relaterat till järn och mangan. För avskiljning av humus kan man bland annat använda sig av konstgjord infiltration, långsamfilter eller kemisk fällning med filtrering, till exempel sand eller membran. När det gäller brunifiering i Sverige sker den, men olika mycket på olika platser beroende på skogsområden. Generellt ser vi att vår relativt enkla behandling av råvatten till dricksvatten räcker i många fall inte i ett förändrat klimat och vi ser trender att humushalterna och algblomningarna redan ökar i många svenska ytvattentäkter. Sammanfattnnigsvis är det viktigt att göra en riskanalys, undersöka och utreda, planera och förebreda samt informera och förankra.
Henrik Alm, från Sweco, presenterade hur man utformat den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm med hänsyn till klimatförändringar.
- När det gäller utmaningar generellt kring dagvattenhantering handlar det bland annat om att det kan vara för mycket vatten som skapar översvämningar eller för lite vatten som skapar en stressad vegetation. Hänsyn måste också tas till klimattrender och eventuella översvämningar och erosioner i mottagande vatten. Ur kvalitetssynpunkt är det också en viktig utmaning att skydda eller förbättra recipientens status. Från tidigare projekt i Hammarby sjöstad har vi bland annat tagit med oss att det gäller att ta med dagvattenhanteringen relativt tidigt i stadsbyggnadsprocessen och att det är viktigt att utforma för enkelt underhåll. När det gäller den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, som med sina bostäder och arbetsplatser motsvarar en mindre svensk kommun, har vi som designkritierer ingen ökad föroreningsbelastning, lokala lösningar för en 2-års händelse samt ledningsnät som skall klara en 10-årshändelse. Dagvattenstrategin för den nya stadsdelen innehåller lokal infiltration för att minska volymer, lokal fördröjning för att minska toppflöden och säkra markytor för sekundär vattenhantering. Några av de hinder vi identifierat är osäkerhet kring drift samt svårigheter att dimensionera.
Bengt Hansen, från Kemira, berättade om LCA-studier för olika avloppstekniker.
- LCA står för livscykelanalys och är en metod som utvecklades främst under 1990-talet. Den bygger på att man skall ha ett från vaggan-till-graven -perspektiv och titta på helheten med hänsyn till parametrar såsom naturresurser, emissioner och energi. Idag kan man också räkna på livscykelkostnad, LCC. De LCA-studier, gällande reningstekniker, som finns idag har några år på nacken och det är dags att göra nya utvärderingar. Slutsatserna är att LCA kan användas på många sätt. Kemisk avloppsrening är energieffektiv och har därför en låg miljöpåverkan. Slutligen så kan en mindre ren produkt, efter en LCA, vara mer miljövänlig än en renare.
Jan Friberg, från Sweco, och Gunnar Smith, från Kemira, informerade om Varims arbete med rekommendationer för effektiv upphandling av VA-material.
- I Varim finns en speciell grupp som arbetar med upphandlingsfrågor. Det finns också en undergrupp som arbetar enkom med frågor kring upphandling av kemikalier. På Varims hemsida (se länk nedan) finns många tips om vad man behöver tänka på när man är involverad i en upphandling.
Mathias Stridh, från Motala kommun, och Carolin Ljungkrantz och Anna Marmbrandt, från Enköpings kommun, berättade sina historier kring vägvalen mellan att bygg nytt i egen regi, renovera befintligt eller samarbeta med grannkommuner. Historier som efter mycket arbete och övervägande, gällande teknik, miljö, ekonomi och inte minst politik, landade i att den större kommunen, Motala, mer eller mindre tvingade på den mindre, Vadstena, ett reningsverk man inte ville bygga. Detta då man i första hand var intresserade av samarbete med Motala. Fallet Enköping slutade med att ett nytt planerat avloppsreningsverk landade i ett möjligt samarbete med Västerås, vilket gör att man måste göra nyinvesteringar i befintligt verk i väntan på detta.
Stefan Winberg och Owe Sänneskog, från Purac, berättade mer om entreprenadformen partnering.
- Det finns egentligen ingen fast definition av partnering som från början kommer från USA, och kom till Sverige 1998. Dom grundläggande faktorerna som konceptet bygger på är gemensamma mål, tillit, gemensam konflikthantering och ömsesidig förståelse och engagemang. Partnering innebär bland annat öppen ekonomi, delat ansvar för fel och misstag samt kontinuerliga avstämningar och uppföljning. Vi ser att formen exploderat under senaste året och från Puracs sida är vi mycket positiva. Partnering är särskilt lämpligt för projekt med hög komplexitet, den ger möjlighet till utvärdering av flera alternativ och en möjlig ekonomisk vinning för båda parter.
Dagen innehöll också flera paneldiskussioner då åhörarna gavs möjlighet att ställa frågor.
| Dela |
 |
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
