Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: Sju klosettvattenprov samt tre prov på trekammarbrunnsslam från Lund analyserades för att beskriva sammansättning och halter av spårelement i relation till fosfor. Resultaten diskuteras i relation till föreslagna gränsvärden för avloppsfraktioner, provens ursprung, provtagning och jämförelsebas.
Sammanfattning: Det långsiktiga målet inom certifieringssystemet Revaq är att avloppsslammets kvalitet ska motsvara kvaliteten på klosettvatten. Klosettvattenkvalitet definieras inom Revaq som ”kvaliteten på det källsorterade toalettvatten som samlas upp i en sluten avloppstank, till vilken enbart en eller ett fåtal toaletter är anslutna”. Syftet med projektet var att ta reda på mer om kvaliteten hos källsorterat klosettvatten. I dag baseras begreppet klosettvattenkvalitet på bara ett fåtal av de 60 spårelement som är aktuella. Resultatet från studien kan vara till nytta vid certifiering av avloppsslam inom Revaq samt för forskare och myndigheter inom avlopps- och miljöområdet.
En forskargrupp på SLU i Alnarp har tidigare undersökt klosettvatten när det gäller de reglerade metallerna i avloppsslam: bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Resultaten visar att klosettvatten har relativt bra kvalitet ur växtnärings- och föroreningssynpunkt och kan jämföras med nötflytgödsel. Nu har de i samarbete med Revaq, Lunds Renhållningsverk och VA Syd genomfört en studie som noggrannare beskriver halter av spårelement i förhållande till fosfor i klosettvatten. Studien beskriver också skillnader mellan olika avloppsfraktioner som klosettvatten, avloppsslam och trekammarbrunnsslam. I studien ingår sju klosettvattenprov, där fyra kommer från enskilda avlopp vid permanentbostäder på landsbygden i Lunds kommun och tre från kolonistugeområden i Lund.
Resultat från studien visar att förhållandet mellan halterna av tungmetaller och fosfor (mg per kg fosfor) med god marginal ligger under de gränsvärden för avloppsfraktioner som Naturvårdsverket föreslog i rapporten Hållbar återföring av fosfor (2013). Resultaten från den här begränsade studien indikerar att föreslagna gränsvärden ligger högt för alla ämnen utom för zink. Utifrån den här studien innebär det att de föreslagna gränsvärdena borde kunna sänkas rejält för bly, koppar och krom samt reduceras något för kvicksilver, nickel och silver.
Klosettvattenkvalitet kan också beskrivas som mängden tillförda spårelement till åkermark med klosettvattnet vid tillförsel av 22 kg fosfor per hektar. Mängden spårelement uttrycks då i gram per hektar. Med de gränsvärden som föreslås gälla från 2015 klarar klosettvattenproven i studien gränsvärdena med god marginal när man använder ett värde som 75 procent av proverna ligger under. Enskilda observationer på kadmium och zink riskerar dock att hamna över gränsvärdet. När klosettvattenproven jämförs med föreslagna skärpta gränsvärden från år 2023 respektive 2030 visar det sig att från år 2030 är sannolikheten stor att enskilda klosettvattenprov kommer att hamna ovanför föreslaget gränsvärde för kadmium, och att flera andra metaller hamnar nära sina gränsvärden. Det är speciellt allvarligt att kadmium riskerar att hamna över gränsvärdet med tanke på att analyserna baseras på källsorterat klosettvatten.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
| Dela |
 |
Tillbaka |
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
