Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: Membranfiltrering är en någorlunda ny process som kan komma till användning i vattenverk som har ökande halter organiskt kol. Resultaten visar att en kombination av olika tekniker för beskrivning av organiskt kol är framgångsrik för att förstår och kvantifiera beredningsprocesser och hur olika råvatten skiljer sig åt.
Sammanfattning: Projektet Genomembran har pågått i tre år i samarbete mellan Institutionen för vatten och miljö på SLU och ett antal vattenverk, bland annat hos Norrvatten, Sydvatten och Vivab. Projektet har studerat a) skillnader i råvattenkvalitet med avseende på organiskt kol, b) hur effektiva olika beredningsprocesser är att avskilja organiskt kol, c) vilka typer av organiskt kol som avskiljs i olika beredningssteg, särskilt vid membranfiltrering, samt d) vilka olika analystyper som bör användas för att kunna följa beredningen bättre.
Under senare år har många ytvatten i Sverige blivit brunare. Färgökningen orsakas förmodligen av förändringar i markanvändning och i klimatet, samt att vattnen återhämtar sig från försurning. Ökad färg hänger i många fall ihop med höga halter organiskt kol i vattnet. Organiskt kol är en naturlig produkt från nedbrytning av växter och annat organiskt material och är inte farligt för människan. Av flera olika skäl vill man tillverka ett dricksvatten med så låg halt organiskt kol som möjligt. Ur estetisk synvinkel bör vattnet inte vara brunt. Av hälsoskäl bör kolet avlägsnas eftersom det kan användas av bakterier som näringskälla. Dessutom kan kolet äventyra reningsprocessernas funktion i vattenverket. Ökande halter av organiskt kol leder till högre produktionskostnader i vattenverket.
Nuvarande beredningsprocesser kan bara ta bort en viss typ av organiskt kol, och även av den avskiljningsbara delen finns det alltid rester kvar. Membranfiltrering är en någorlunda ny process som kan komma till användning i vattenverk för att avskilja organiskt kol. Men innan membranen kan börja användas på ett vattenverk måste pilotförsök genomföras för att avgöra hur mycket organiskt kol som blir kvar i just det aktuella vattnet.
Humus i råvattnet utgörs främst av två olika typer, en terrester humus som kan tas bort genom fällning och en autokton humus som inte kan tas bort genom fällning. Optiska metoder som mätning av absorbans och flourescens är snabba och kostnadseffektiva verktyg för att bedöma hur beredningen påverkas av varierande råvattenkvalitet och vilka beredningssteg som är särskilt effektiva. Baserat på ett fåtal olika optiska parameter kan råvatten karakteriseras för att underlätta valet av nya beredningssteg.
Medan fällning och flockning nästan enbart tar bort terrester humus lyckas nanofiltrering ta bort ett mycket bredare spektrum av humusämnen. Nanofiltrering reducerar halten organiskt kol med upp till 90 procent, medan fällning sällan avskiljer mer än 50 procent. De stora variationer som förekom mellan optiska parametrar hos råvatten från olika vattenverk jämnas ut efter fällning. Detta gör det möjligt att använda enkla samband mellan absorbans och humushalt för att följa och bedöma beredningen från olika vattenverk. För detta krävs bra kvalitetskontroll genom hela analyskedjan samt att data korrigeras för höga halter av järn och nitrat som påverkar de optiska egenskaperna. Förändringar som sker i andra beredningssteg som exempelvis kolfilter, UV-desinfektion och kemisk desinfektion kräver mycket hög analysnoggrannhet.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
