Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: Denna rapport innehåller idéer kring utformningen av komponentavskrivningar inom VA-branschen, en tolkning av hur komponentavskrivningar påverkar gränsdragningen mellan investering och drift samt en konsekvensanalys av val av olika avskrivningstider för vatten- och avloppsledningsnät.
Sammanfattning: Investeringar i vatten- och avloppsanläggningar är en nyckelutmaning för framtiden. Svenskt Vatten har uppskattat att investeringsnivån kan komma att öka från i dagsläget 5 miljarder per år upp till 10 eller 15 miljarder per år på 20 års sikt. Hur anläggningstillgångar redovisas är en viktig fråga. De redovisningsval som görs i dag kan få stor betydelse för självkostnaden för framtida abonnenter.
Normgivarna för både kommunal redovisning (Rådet för kommunal redovisning) och för redovisning i aktiebolag (Bokföringsnämnden) har infört ett krav på att komponentavskrivningar ska tillämpas vid redovisning av anläggningstillgångar. Det innebär att anläggningar som består av komponenter med olika nyttjandeperioder ska skrivas av individuellt. Syftet med projektet var att studera hur VA-organisationer hanterar avskrivningstider och komponentavskrivningar för att identifiera goda exempel som på sikt kan leda till praxisutveckling och utgöra underlag för en branschstandard.
Studien är gjord av Mattias Haraldsson på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Den visar att det i dag inte finns några uttalade riktlinjer för hur komponentuppdelning och avskrivningar ska gå till. Det som finns skrivet i ämnet behandlar nästan uteslutande fastighetsbranschen. Det innebär att VA-branschen har en period framför sig där huvudmännen får pröva sig fram. Rapporten innehåller idéer kring vad som är betydande komponenter inom VA-branschen samt för vilka anläggningar komponentredovisning är aktuell. Det finns också förslag på modeller för pump- och tryckstegringsstationer samt vatten- och avloppsreningsverk. De flesta komponenter inom en VA-anläggning tillhör någon av följande fyra grupper: byggnad och processkonstruktioner, el/styr/regler, maskiner och pumpar, eller markarbeten. Rapporten innehåller också en tolkning av hur komponentavskrivningar påverkar gränsdragningen mellan investering och drift. Det som kallas planerat underhåll är att betrakta som reinvesteringar (utbyte av komponenter) snarare än underhåll.
Skriften tar också upp att det finns en trend mot längre avskrivningstider för vatten- och avloppsledningsnät. Framför allt sker ett skifte från 33 års avskrivningstid till 50 år, men några huvudmän har infört avskrivningstider på uppåt 75 år. Eftersom de verkliga nyttjande perioderna för ledningsnät är runt 100 år så ger en anpassning av avskrivningstiderna till den verkliga nyttjandeperioden en jämnare kostnadsutveckling över tid, något som torde rimma väl med självkostnadsprincipen och underlätta hanteringen av VA-ekonomin. Dock kommer huvudmännen att i stor utsträckning lånefinansiera investeringsarbetet, till skillnad från när näten byggdes upp. Detta är inte ett problem ur lagstiftningens synvinkel (ränta är en godkänd självkostnad), men accentuerar ränterisken. Med 100 års avskrivningstid står räntekostnaderna för 50 procent av kostnaderna, medan motsvarande andel är 25 procent vid 30 års avskrivningstid om man amorterar efter avskrivningsplanen. Hantering av de finansiella riskerna kommer därför att bli en viktig fråga framöver.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
