Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: Rapporten sammanfattar erfarenheter och resultat från en studie under åren 2012–2015 som bedrivits vid fyra vattenverk i Sverige för att med hjälp av membranteknik avskilja organiskt material och öka den mikrobiella barriärverkan vid beredning av dricksvatten.
Sammanfattning: Projektet Genomembran har pågått i tre år i samarbete mellan Lunds tekniska högskola, SLU, Chalmers, Purac, Pentair, Tekniska verken, Norrvatten, Vivab, Sydvatten, Göteborg Kretslopp och vatten samt Gästrike Vatten. Projektet har studerat organiskt kol (naturligt organiskt material, NOM) som är ett växande problem i vattenverken beroende på bland annatminskat svavelnedfall från regn. Nuvarande beredningsprocesser kan bara ta bort en viss typ av organiskt kol. Men den ganska nya membrantekniken (ultrafilter och nanofilter) kan användas för ändamålet. Den här rapporten fokuserar på resultat från studier av membranteknik vid fyra vattenverk – med syftet att avskilja organiskt material och öka den mikrobiella barriärverkan.
Ultrafiltrering måste kombineras med förfällning eller direktfällning förm att NOM-halten ska minska. Den kombinationen ger ungefär samma resthalt av NOM som kemisk fällning, men kräver mindre fällningskemikalier och ger därför mindre slam. Även uppehållstiden kan minskas jämfört med konventionell kemisk beredning. Det behövs ytterligare försök för att hitta en fungerande fällningskemikalie för fällning på ultrafilter. Nanofiltrering fungerar även utan kemisk fällning. Nanofiltrering reducerar halten organiskt kol med upp till 90 procent, medan fällning sällan avskiljer mer än 50 procent. Medan fällning och flockning nästan enbart tar bort humus från mark lyckas nanofiltrering ta bort ett mycket bredare spektrum av humusämnen. Endast lågmolekylärt organiskt material passerar genom nanofilter.
Ultrafilter kan drivas vid mycket högt vattenutbyte och bara låga spolvattenförluster, lägre än 4 procent, medan nanofiltrering behöver drivas med tvärströmsfiltrering för att fungera. För nanofilter kan vattenförlusterna bedömas uppgå till 15–20 procent av totalflödet in till vattenverket. Ultrafilter har högre kapacitet än nanofilter eftersom mera vatten kan beredas per kvadratmeter membranyta. Typiska flöden är 100 liter per kvadratmeter och timme för ultrafilter och 20 liter för nanofilter. Ultrafilter och nanofilter kan uppföras i mycket kompakta anläggningar eftersom membranen kan packas i yteffektiva moduler.
Både nanofilter och ultrafilter ger en god mikrobiell barriär, även för virus. Om det finns bristningar i membranet minskar barriärverkan snabbt. Det finns viss tendens till återväxt av bakterier på den sida där vattnet har passerat membranet (permeatet). Kemisk desinfektion vid returspolning ger ökad mikrobiell säkerhet för permeatet. Permeatet kan också göras biostabilt med aktivt kol, långsamfilter eller UV-ljus.
Membranteknik måste trycksättas. Det krävs elenergi till pumparna, såvida inte trycket kan åstadkommas från en högt belägen vattentäkt. Kalltvatten vintertid ger betydligt lägre flöde (30–40 procent mindre) än varmt vatten sommartid. Om processen ska köras med bibehållet flöde behöver tryckstegringen ökas. Innan membranen kan börja användas i ett vattenverk bör pilotförsök göras för det aktuella vattnet.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
