Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: Studien har undersökt förekomsten av läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner, latrin och klosettvatten, före och efter stabilisering och hygienisering (våtkompostering, ammoniakbehandling och rötning). Potentiell ackumulering och flöden i mark samt upptag i växter av läkemedel studerades m h a modellsimuleringar.
Sammanfattning: Det finns växtnäringsämnen i källsorterat toalettavfall, till exempel klosettvatten och latrin från torrtoaletter. Om dessa fraktioner behandlas genom stabilisering och hygienisering och används som gödningsmedel på åkermark bidrar det till att kretsloppet av växtnäring sluts. För den fortsatta utvecklingen av de källsorterande avloppssystemen är det viktigt att kartlägga vilka mängder av läkemedel som skulle spridas i jordbruket vid användning av källsorterade gödselmedel från avlopp.
Syftet med studien var att undersöka läkemedelsrester i klosettvatten och latrin, före och efter behandling och lagring, och beräkna vilka läkemedelsmängder som skulle spridas i jordbruket genom dessa avfallsfraktioner jämfört med dagens användning av avloppsslam. För att även få en uppfattning om eventuella risker förknippade med spridning av dessa avfallsfraktioner simulerades upptag av läkemedel i olika grödor, ackumulering i mark och läckage till mark och vatten.
Före behandling hade latrin och klosettvatten upp till hundra gånger högre koncentration av läkemedel än det avloppsvatten som kommer in till kommunala reningsverk. När klosettvatten behandlades med våtkompostering, i närvaro av syre, och därefter med ammoniak minskade läkemedelsresterna mer än vid syrefri rötning av latrin eller vid behandling i reningsverk. Minskningen varierade kraftigt mellan olika läkemedelssubstanser. Trots att läkemedels-halterna reducerades väsentligt i det våtkomposterade och ammoniakbehandlade klosett-vattnet innehöll det fortfarande upp till tjugo gånger högre halter av vissa substanser än slam från reningsverk. Jordbruksstrategin vid gödsling med klosettvatten (ett kvävegödselmedel) skiljer sig från den som används för slam (ett fosforgödselmedel), vilket resulterar i att läkemedelsdosen vid spridning av klosettvatten blir likvärdig med dosen vid gödsling med slam från reningsverk.
Projektets modellberäkningar tyder på att huvuddelen av läkemedlen till allra största delen bryts ner inom ett år. Det förekommer bara en viss ackumulering av läkemedel i jorden, och det sker försumbara upptag i vete och morötter. Det beräknade dagliga intaget av läkemedel genom förtäring av vete och morot som gödslats med klosettvatten var mycket lågt. För att nå en totalmängd motsvarande den lägsta dagliga dos som förskrivs medicinskt av läkemedlet losartan skulle en vuxen behöva äta gödslat vete eller gödslade morötter i minst 21 000 år. Enligt simuleringarna är således exponering via intag av grödor odlade på en klosettvatten-gödslad åker försumbar.
Källsorterande och näringsåterförande avloppslösningar har möjlighet att avsevärt förbättra återvinningen av näringsämnen i samhället. Behandlingstekniken för läkemedelsreduktion behöver dock förbättras liksom kunskapen om vad som händer i miljön med fokus på upptag i växter, nedbrytning, transport och spridning.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
