Sammandrag: Vid en organisk belastning på cirka 4,2 kg glödförlust m-3 dag-1 (cirka +50 % jämfört med normaldrift) gav processen cirka 4 % bättre specifikt metanutbyte jämfört med en parallell kontrollreaktor vid samma belastning. Vid torrsubstanshalter högre än 6,5 % kunde betydande försämring av omrörning och värmeväxling ses.
Sammanfattning: Inom projektet har en teknik för effektivare slambehandling testats. Syftet var att öka biogasproduktionen i en rötkammare genom att förlänga uppehållstiden i rötkammaren för avloppsslammets fasta ämnen, men inte för vätskefasen. Sådan delad uppehållstid har åstadkommits genom en process som kallas Extended Sludge Retention Time (EXRT), det vill säga förlängd uppehållstid för slam i rötkammaren.
Tekniken är relativt enkel att ta i drift. Den går ut på att rötslammet avvattnas med hjälp av till exempel en centrifug och återförs till rötkammaren, medan vattenfasen (rejektvattnet) avlägsnas. Vitsen med att leda bort rejektvattnet är att få mer plats för slam i rötkammaren. Samtidigt får inte vattenhalten bli så låg att det blir problem med pumpar och omrörare.
Projektet utvärderade två olika driftsätt. Det första gick ut på att förlänga uppehållstiden för slammets fasta ämnen för att öka utrötningsgraden och därigenom minska mängden rötrest och öka biogasproduktionen per mängd substrat. Målet var att visa att gasutbytet per ton substrat kunde öka 10 procent jämfört med en referensrötkammare. Detta gick inte att verifiera med de gasmätningar som kunde göras. Det troliga är att gasutbytet inte ökade mer än några enstaka procent.
Det andra driftsättet gick ut på att öka den organiska belastningen på rötkammaren för att kunna ta hand om större substratmängder och få ut mer biogas per rötkammarvolym. Detta driftsätt kan vara bra för att slippa bygga nya rötkammare om man exempelvis behöver stänga av en eller flera rötkammare för underhåll, eller om man börjar ta emot mer substrat, till exempel matavfall. Målet för detta driftsätt var att kunna öka den organiska belastningen med 40 procent utan att riskera utspolning av mikroorganismer och utan större processtörningar. Samtliga dessa mål uppnåddes och man fick också ut över 40 procent mer biogas per rötkammarvolym.
I det första driftsättet gick det inte att se någon påverkan på slutavvattningens behov av energi eller polymer. Däremot verkar driftsättet med ökad belastning ha mer än fördubblat polymeråtgången i slutavvattningen. Ett antagande att antalet metanbildande mikroorganismer skulle öka på grund av att koncentrationen av fasta ämnen ökat kunde inte bekräftas i de mikrobiologiska analyser som utfördes, men resultaten är osäkra.
Sammantaget har projektet visat att enkla avvattningstekniker har god potential att öka rötkammarkapaciteten inom kommunal avloppsrening.
Projektet har finansierats av Syvab, Energimyndigheten och Svenskt Vatten Utveckling, med förstärkning från ett industridoktorandprojekt delat av IVL Svenska Miljöinstitutet, Syvab och Käppalaförbundet inom ramen för SVU:s högskoleprogram VA-kluster Mälardalen. De resultat som redovisas i rapporten baseras på uppföljning av fullskaledrift vid Syvabs avloppsreningsverk Himmerfjärdsverket söder om Stockholm.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
Dela | Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.