Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
- De nya rönen om mikroplaster i Vättern är både förvånande och oroande. Samtidigt visar det hur viktig den svenska miljöövervakningen är för att vi ska kunna upptäcka miljöhot, säger Åsa M Andersson på HaV.
Varje år ger Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ut rapporten "Sötvatten - om miljötillståndet i Sveriges sjöar, vattendrag och grundvatten".
2016 års upplaga av ”Sötvatten” visar hur mångfacetterad miljöövervakning kan vara och i fokus sätts miljöövervakning av skog och vatten. Läsaren får till exempel veta vilken effekt den stora skogsbranden 2014 i Västmanland hade på vattnet i området och hur projektet ”Friskare Skogsvatten” i Västerbottens län kunde bli så lyckat. Rapporten berättar även om vilka positiva effekter som restaureringen av Piteälven haft på miljön, om bäverns roll i den svenska naturen och om kalkningens effekter på kvicksilverinnehållet i fisk.
- Rapporten ger inte någon heltäckande bild av all övervakning av sötvatten. Men vi hoppas att den dels ökar kunskapen om hur vi tar hand om våra svenska vatten och dels ökar nyfikenheten på vad som händer inom miljöövervakningen, säger Åsa M Andersson, utredare på enheten för miljöövervakning på HaV.
Sommaren 2015 undersökte forskare från Örebro universitet halterna av mikroplaster i Vättern. Forskarna har deltagit i ett EU-projekt (Clean Sea) för att utarbeta metoder för provtagning av mikroplast i marina miljöer och samma teknik användes vid undersökningarna i Vättern
Antalet partiklar var högst i södra Vättern (cirka 10 stycken/kubikmeter) och blev sedan färre och färre mot den norra lokalen (1-2 stycken/kubikmeter). På 15 meters djup var halterna lägre (1-4 stycken/kubikmeter) än i ytan.
Resultaten från Vättern 2015 är inte slutligt utvärderade. Det behövs också kompletterande analyser av plastens typ och ursprung, något som är planerat att göras i höst. Då ska också nya prover tas i Vättern, Vänern och Mälaren för att se om resultaten för 2015 års undersökning i Vättern håller i sig.
- Vättern är en sjö med väldigt god vattenkvalitet och det är en av landets största dricksvattentäkter, cirka 250 000 människor får sitt dricksvatten härifrån. Självklart är detta uppgifter som både oroar och förvånar, säger Jakob Bergengren, utredare på enheten för miljöövervakning på HaV.
- Orsakerna till de höga halterna av mikroplaster är oklara. Kanske är det så att en långsammare omsättning av vattnet i Vättern än i havet spelar roll, att det tar längre tid för plastpartiklarna att sköljas bort här än i havet.
Mikroplaster kallas små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i diameter. Partiklarna kan komma från till exempel slitage på bildäck, konstgräsplaner, tvätt av fleeceplagg, skönhetsprodukter och båtskrov. De kan också komma från större plastskräp som brutits ner till mikropartiklar.
Ett bekymmer är att fisk och andra djur får i sig plastpartiklar i tron att det är föda, något som kan orsaka stopp i mag- och tarmsystem och dessutom innehåller plasten ingen näring. Forskarna misstänker också att plastpartiklarna kan knyta till sig miljögifter, och att plasten kan läcka kemikalier.
Sedan den 1 juli 2011 har Havs- och vattenmyndigheten den största delen av ansvaret för miljöövervakningens sötvattensprogram. Naturvårdsverket ansvarar för de delprogram som berör miljögifter i vattenmiljön.
- Miljöövervakningen ger data som bland annat visar om vi uppnår de svenska miljömålen. Övervakning är också ett återkommande steg i vattenförvaltningen enligt EU:s direktiv, där målet är att nå god ekologisk status i alla vatten och nyttja våra gemensamma vattenresurser på ett sätt som är långsiktigt hållbart, säger Ulrika Stensdotter Blomberg, utredare på enheten för miljöövervakning på HaV.
Rapporten ”Sötvatten” presenteras i samband med miljöövervakningsdagarna i Kiruna 20-22 september där temat är "tillbakablick och framåtblick".
Källa: Havs- och vattenmyndigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
