Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det var hög teknisk nivå på både föreläsare och åhörare när fjärde upplagan av Geoenergidagen arrangerades i Stockholm.
Geoenergidagen, som arrangeras av Svenskt Geoenergicentrum, samlade 80-talet åhörare i Älvsjö strax söder om Stockholm. I anslutning till dagen fanns också en utställning med ett 10-tal utställare som presenterade sina produkter och tjänster med koppling till geoenergi.
Dagen inleddes med en trendspaning av branschorganisationen Geotecs vd, Johan Barth.
- Det finns en del hot mot vår bransch, men också väldigt stora möjligheter. Jag ser det så kallade Växjömålet, där en kommun har fått rätt att ställa krav på fjärrvärme i ett visst område, som det största hotet. Risken är att det blir ett prejudikat och att andra kommuner tar efter. Jag ser dock möjligheterna som större än hoten och vi ser till exempel att E.ON. satsar stort på geoenergi. Med geoenergi kan man producera både kyla och värme på ett hållbart sätt.
Signhild Gehlin, som ansvarar för Svenskt Geoenergicentrum, gav en bild hur det ser ut för geoenergin i Sverige, Europa och världen.
- I Europa produceras idag 22 900 MWth geoenergi i över 1,7 miljoner installerade anläggningar. Sverige är det land som producerar mest geoenergi i Europa följt av Tyskland och Finland. Största anläggningen i Sverige är Karlstad Campus med 203 borrhål. I Europa är forskningsanläggningen ELI i rumänska Bukarest nummer ett med 1080 borrhål och störst i världen är Epic Systems Corporation Campus i Verona i delstaten Wisconsin i USA med inte mindre än 6172 borrhål.
Därefter följde två internationella talare. Doktor Fleur Loveridge, från University of Leeds i England, berättade om hur man kan använda energipålar som markvärmeväxlare för att öka effektiviteten i ett geoenergisystem och Jeffery D. Spitler (bilden ovan), från Oklahoma state university, presenterade en jämförelse mellan markvärmepumpar och luftvärmepumpar som visade på att den förstnämnda var betydligt mer effektiv.
Varifrån kommer värmen som vi använder i geoenergin? Det var den retoriska frågan som Göran Hellström, från Lunds tekniska högskola, skulle försöka svara på under sin föreläsning.
- Sammanfattningsvis kan man säga att det överlagrade nettouttaget av värme är oberoende av markens temperaturprofil och geotermiskt värmeflöde. Huvuddelen av värmen vi tar ut kommer från sänkning av markens temperatur, det vill säga tidigare passivt lagrad solenergi. Den andelen ökar med borrhålets djup.
Martin Wetterstedt, från Sveriges kommuner och landsting (SKL), berättade om den guide för geoenergi som kommer tas fram av Svenskt Geoenergicentrum på uppdrag av SKL.
- Svenska kommuner och landsting förvaltar inte mindre än 70 miljoner kvadratmeter och syftet med guiden är att ta fram en strategisk guide för geoenergi med konkreta exempel och tips.
Dagen avslutades med att Kjell Dävelid (bilden), energi- och klimatrådgivare från Katrineholms kommun, och Hans Johansson, fastighetsansvarig vid Västmanlands läns landsting, presenterade konkreta exempel på hur man använt sig av geoenergin i sitt energieffektiviseringsarbete på, i första hand, en idrottsanläggning i Katrineholm och Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
