Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
I skolor där ventilationen överensstämde med förordningen om boendehälsa, hade eleverna i genomsnitt fyra procent högre lösningsprocent på matematikuppgifterna jämfört med skolor där ventilationen inte uppfyllde kraven i förordningen, berättar en undersökning om kvaliteten på inomhusluften i skolorna och inlärningen. Enligt social- och hälsovårdsministeriets förordning ska ventilationen vara minst 6 liter luft i sekunden per elev.
Också en hög inomhustemperatur påverkade inlärningsresultaten: de elever, som aldrig upplevde att temperaturen i klassen var alltför hög, löste i genomsnitt fyra procent fler matematikuppgifter än de elever som varje dag upplevde att temperaturen i klassen var alltför hög. På inlärningsresultaten i matematik syntes också om eleverna hade haft frånvaro på grund av infektioner i luftvägarna eller huvudvärk och koncentrationssvårigheter minst varje vecka.
I undersökningen som koordinerades av Institutet för hälsa och välfärd (THL) användes den nationella utvärderingen av inlärningsresultaten matematik i årskurs 6 som Utbildningsstyrelsen genomförde 2007, och som grundades på ett slumpmässigt urval av 334 skolor (6787 elever). THL samlade in bakgrunds- och hälsouppgifter från elever i samma skolor med en enkät våren 2007 (svarsprocent ca 63). Aalto-universitetet mätte temperaturen i årskurs 6 klassrum och ventilationen i 60 skolor (108 klassrum). Dessutom skickade THL ut enkäter till alla rektorer i Finland lågstadier (2769 rektorer) december 2007 (svarsprocent 42).
Ventilationen var otillräcklig i de flesta klassrum
Rektorerna bedömde att ventilationen var otillräcklig i 38 % av skolorna. Däremot berättade mätresultaten att ventilationen var otillräcklig i 58 % av klassrummen. Vid mätningarna var ventilationen inte tillräcklig i ett enda klassrum med naturlig ventilation (gravitationsventilation) eller enbart mekanisk frånluftsventilation.
För att säkerställa en ventilation som följer förordningen krävs enligt den här undersökningen mekanisk både tillufts- och frånluftsventilation. Dessutom bör klassrummens ventilation ställas in enligt elevantalet.
I undersökningen konstaterades att ju fler elever det var i klassen desto mindre var ventilationen per elev, varvid också temperaturen steg i klassrummet. Temperaturen i klassrummen var otillfredsställande i 11 procent av skolorna under uppvärmningssäsongen och i 18 procent utanför uppvärmningssäsongen. Cirka 3 % av eleverna berättade att hög temperatur i klassrummet störde varje dag, 3 % rapporterade att den störde varje vecka.
Både rektorerna (27 %) och forskarna som granskade skolorna (24 %) rapporterade att det fanns fukt- eller mögelskador i cirka var fjärde skola.
Det är vanligt att eleverna har symtom
Av de elever som deltog i undersökningen berättade cirka 43 % att de under terminen hade lidit av ett eller flera symtom från övre luftvägarna (täppt näsa, snuva, torr hals eller ont i halsen, heshet, torr eller slemmig hosta, feber). Andelen som led av symtom varierade från skola till skola mellan 17 och 69 %. Enligt analyser förklarades 70 % av variationen av skolornas problem med ventilation, temperatur och fuktskador.
I skolor där rektorn berättade att det fanns fukt- eller mögelskador, fanns det 1,8 gånger fler elever med symtom än i skolor utan sådana skador. Om man i skolan var missnöjd med temperaturen i klassrummen fanns det 1,5 gånger fler elever med symtom.
Under terminen var 46 % av de elever som deltog i undersökningen frånvarande från skolan på grund av infektioner i luftvägarna. Andelen varierade från skola till skola mellan 18 och 83 %.
”Utgående från den här undersökningen verkar det som om skolmiljön inte ger alla elever jämlika arbetsförhållanden,” säger specialforskaren Ulla Haverinen-Shaugnessy. ”Skillnaderna i arbetsförhållandena syns både i inlärningsresultaten och i elevernas symtom och frånvaro.”
I undersökningen Koulujen sisäympäristön laatu ja oppiminen (Inlärningen och kvaliteten på skolornas inomhusmiljö) deltog utöver THL också Aalto-universitetet och Utbildningsstyrelsen och den finansierades av Finlands Akademi.
Källa: Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Finland
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
