Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det pockande renoveringsbehovet med en önskvärd förbättring av boendekvalitet och energiprestanda, i kombination med de boendes socioekonomiska situation. Hans forskningsresultat visar på tydliga mönster - kommande renoveringar kan slå hårt mot låginkomsttagare.
Bostadsbristen i Sverige är idag akut, samtidigt som miljonprogrammet som uppfördes mellan 1960-1975 står inför stora renoveringar inom de närmsta tio till tjugo åren. Med renoveringarna följer möjligheter att väsentligt förbättra boendekvalitet och energiprestanda med den senaste tekniken, samt uppfylla nya striktare miljömål.
Renoveringsbehovet behöver dock vägas mot situationen för människorna som bebor miljonprogrammen för att inte förvärra sociala problem som ekonomisk utsatthet och segregation.
Mikael Mangold har gjort en omfattande analys av situationen i Göteborg, och håller just nu på med en analys för hela Sverige. När det gäller Göteborg visar hans forskning att hyran, efter förväntade renoveringar, i drygt halva fastighetsbeståndet kan öka med mellan 35-50 procent av befintlig hyresnivå. Något som skulle slå hårt mot de boende.
– Det är viktigt att inkludera sociala frågor så som minskandet av segregation i hållbarhetsanalyser inför renoveringar, säger Mikael Mangold. De miljömässiga aspekterna som att minska energiförbrukningen blir vi allt duktigare på, men för att uppnå ett hållbart samhälle behöver vi fokusera mer på att få ett samhälle som håller ihop socialt.
Ekonomiskt utsatta områden har störst renoveringsbehov
Han har satt ihop många olika databaser i en större analys för att tydliggöra mönster i renoveringsbehov och för att visa var de stora utmaningarna finns. Att till exempel få fram data om genomförda renoveringar av fastighetsbeståndet har visat sig svårt, men genom att granska Skatteverkets värdeår för flerbostadshus har han kunnat räkna baklänges och få fram hur mycket som har investerats.
– Det jag gjort är att sätta ihop all offentligt tillgänglig data om fastighetsbeståndet i Göteborg och komplettera det med demografiska uppgifter för att visa på utmaningarna med att renovera miljonprogrammet, förklarar Mikael Mangold.
Med byggnadsspecifik data sammantaget med siffror både på medelinkomst och medelhyror för Göteborg, har alltså förväntade hyresökningar i samband med renovering kunnat beräknas, och framförallt hur dessa ökningar slår procentuellt sett i förhållande till de boendes medelinkomst.
Mönstret som framträder är att de mer ekonomiskt utsatta områdena också är de områden som har störst renoveringsbehov. Detta har man misstänkt länge, men Mikael Mangolds forskning kvantifierar hur det ser ut och visar att misstankarna stämmer.
Studien skalas upp till nationell nivå
Han samarbetar med forskare från Luleå tekniska universitet, som med hans studie som utgångspunkt har byggt kraftfulla verktyg för analyser av mer omfattande data.
– Nu skalar jag upp studien till nationell nivå. De svenska städerna skiljer sig åt, men redan nu kan jag konstatera att det finns liknande mönster nationellt som i Göteborg. I Sverige finns det generella risker dels för att nödvändiga renoveringar av miljonprogrammet inte blir av, och dels för att hyrorna efter renoveringar blir så höga att de boende får svårt att bo kvar.
– Den forskning jag håller på med nu ska leda till rapporter åt Boverket och Energimyndigheten. Det är viktigt att samarbeta med stora aktörer, men det är också betydelsefullt att få med gräsrotsorganisationer. Hyresgästföreningarna har till exempel en jätteviktig roll i att föra hyresgästernas talan i frågor kring renoveringar.
Mikael Mangold har även ett stort engagemang i utvecklingsarbete och humanitärt bistånd. Vid sidan av arbetet på Chalmers arbetar han ett par månader om året som vatteningenjör i humanitära krissituationer. Han har deltagit i projekt i Sydsudan, Filippinerna, Grekland, Tanzania, Iran, Ecuador och Brasilien.
Källa: Chalmers
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
