Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det finns en växande klyfta mellan de länder i Europa som har satsat på förnybara energislag och de som inte har gjort det. Det visar en ny avhandling från Luleå tekniska universitet.
Utredningen handlar om teknisk utveckling inom den europeiska miljöenergisektorn och hur teknik sprids mellan länder.
– Teknikspridning i miljöenergisektorn är en av nycklarna till att utveckla och öka produktionen av förnybar energi till en lägre kostnad än idag. Men för att ett land ska kunna tillgodogöra sig den nya tekniken krävs egen forskning och utveckling, säger Jonas Grafström, forskare inom nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
I sin forskning har Jonas Grafström bland annat undersökt hur teknik spridits mellan de åtta stora vindkraftsländerna i Europa. Det handlar om Danmark, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Sverige, Nederländerna och Spanien. Han har även tittat på teknikspridning i Västeuropa inom hela det förnybara fältet. Tyskland och Danmark är två länder som sticker ut och ligger långt fram i utbyggnaden av förnybar energi. Deras tidiga och omfattande satsningar på forskning har lett till patent på viktiga tekniska lösningar.
– Danska och tyska företag står väl rustade att exportera till andra länder om en efterfrågan skulle uppstå från dem. Sverige ligger inte dåligt till i ett europeiskt perspektiv men i jämförelse med Danmark och Tyskland gör vi det. Vi kan definitivt göra mer, framförallt på företagsnivån. Stödet som finns tillgänglig för företag som vill bygga provanläggningar är väldigt litet och anläggningarna har en hög kostnad. Det hämmar utvecklingen av ny teknik och nya företag, säger Jonas Grafström.
Kunskapsspridningen om teknik inom miljöenergisektorn är en förutsättning för att minska miljöpåverkan, men skapar också incitament för regeringar att inte göra satsningar själva, utan att istället rida på andra länders framgångar. Att fler regeringar satsar på att finansiera grundforskning kommer att vara viktigt för den europeiska miljöpolitikens framtid, menar Jonas Grafström. Om några länder går före och tar investeringskostnaderna för att utveckla ny teknik riskerar det, enligt honom, att komma ett bakslag från väljarna i dessa länder.
– Det har skapats ett gap mellan länderna som också vidgas över tiden. Framgångsrika länder som har satsat på ny teknik inom förnybar energi drar med en ökande takt ifrån de som ligger efter. Detta skulle kunna vara problemfritt om det inte vore för att det tekniska kunnandet kan bli för lågt för att ta till sig ny kunskap.
I sin roll som forskare på Näringslivets forskningsinstitut, Ratio, ska Jonas Grafström nu undersöka vilka konsekvenserna det växande gapet mellan europeiska länder kan få, och hur det ska tacklas.
– Får vi till bra teknologiska lösningar kommer vi kunna behålla den levnadsstandard vi har, fast med lägre miljöpåverkan. Men väljarna kommer inte uppskatta att de får dra ett tyngre lass och betala medan andra hakar på senare. Det kan komma att bli ett hot mot miljöpolitiken, säger han.
Kontakt: Jonas Grafström, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, 070-3475854, [email protected]
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
