Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Energirenovering av byggnader, eller energieffektivisering genom renovering, kan anses utgöra en central del i arbetet för att nå EU:s klimat- och energimål för år 2030. Men fungerar det? Det har forskaren Marcus Gustafsson tittat på.
- Min forskning visar att energirenovering i många fall kan minska såväl livscykelkostnad som miljöpåverkan, säger Marcus Gustafsson som nu disputerar med avhandlingen ”Energy Efficient Renovation Strategies for Swedish and Other European Residential and Office Buildings”.
Med målet att undersöka ekonomiska och miljömässiga aspekter av strategier för energirenovering av typiska bostads- och kontorsbyggnader i Sverige och i andra Europeiska regioner har Marcus Gustafsson skrivit sin avhandling på Högskolan Dalarna och KTH. Arbetet har haft två inriktningar:
Renovering av svenska, fjärrvärmevärmda flerfamiljshus, inklusive livscykelkostnadsanalys och livscykelmiljöanalys samt påverkan på det lokala energisystemet;
Renovering av Europeiska bostads- och kontorsbyggnader, inklusive livscykelkostnadsanalys och livscykelmiljöanalys samt påverkan av klimatförutsättningar.
- Byggnadssektorn står för omkring 40 procent av den totala energianvändningen i EU, mycket på grund av en stor andel gamla byggnader med dålig energiprestanda. Men det är ännu inte helt klarlagt vilka strategier som ska användas för att uppnå målen och hur det påverkar energisystemet, och i nuläget är renoveringstakten fortfarande väldigt låg, berättar Marcus Gustafsson.
Om du med en mening skulle beskriva vad resultatet har för betydelse för miljön – vad skulle det vara?
- Genom att inkludera energisparåtgärder i renovering av byggnader kan man nå en långsiktig minskning av byggnadernas miljöpåverkan, säger Marcus Gustafsson.
Resultaten av forskningen visar att energirenovering i många fall kan minska såväl livscykelkostnad som miljöpåverkan jämfört med renovering utan energieffektiviseringsåtgärder. För typiska Europeiska kontorsbyggnader lönar det sig mer att renovera ner till ett uppvärmningsbehov på 25 kWh/(m²·år) än 45 kWh/(m²·år), då den minskade energikostnaden väger upp den ökade kostnaden för isolering.
- För flerfamiljshus i södra Europa kan mer ambitiösa mål gällande värmebehov också vara lönsamma, medan en mer måttlig nivå är lämplig för småhus, säger Marcus Gustafsson.
Värmeåtervinning större effekt i kallare klimat
Värmeåtervinning och lågtemperaturvärmesystem visade sig båda ha större inverkan i kallare klimat. Lågtemperaturvärmesystem förbättrar värmefaktorn för värmepumpar, i synnerhet när uppvärmningsbehovet är stort i förhållande till varmvattenbehovet. Ett sätt att nå en lägre framledningstemperatur i värmesystemet vid renovering är att konvertera befintliga radiatorer till tilluftsradiatorer, vilket även ger förvärmning av tilluften.
Frånluftsvärmepump kosstadseffektivt komplement
I Sverige kan frånluftsvärmepump vara ett kostnadseffektivt komplement till fjärrvärme, medan från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning är dyrare men mer sannolikt att ge en minskad primärenergianvändning. I ett systemperspektiv kan frånluftsventilation utan värmeåtervinning minska primärenergianvändningen i fjärrvärmeverket lika mycket som en frånluftsvärmepump, tack vare den lägre elanvändningen.
Solvärme för att minska byggnaders miljöpåverkan
Det har även visats att solvärme- eller solelsystem kan användas för att minska byggnaders miljöpåverkan. Utan subventioner eller inmatningstariff för överskottsel kan det bli svårt att få lönsamhet i dessa system för kontorsbyggnader i Nord- och Centraleuropa samt för småhus.
- Men för flerfamiljshus kan solenergisystem sänka den totala livscykelkostnaden, såväl i södra som i norra Europa, säger Marcus Gustafsson.
Om forskningen
Marcus Gustafssons forskning har till stor del genomförts inom ramen för EU-projektet iNSPiRe, som syftade till att utveckla kompletta renoveringslösningar med kort installationstid som kan minska den årliga primärenergianvändningen i en byggnad till 50 kWh/m². Modeller gjordes av byggnader typiska för respektive region och byggnadsperioden 1945-1970 och användes i simuleringar för att fastställa energibesparingspotentialen för olika renoveringsåtgärder i Europeiska klimat.
Marcus Gustafsson disputerar 15 juni klockan 13 på KTH med avhandlingen “Energy Efficient Renovation Strategies for Swedish and Other European Residential and Office Buildings”.
Källa: Högskolan Dalarna
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
