Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Regeringen satsar 200 miljoner på att förebygga torka och på fördjupade kartläggningar av grundvattenresurser. En välkommen, men otillräcklig satsning enligt branschorganisationen Svenskt Vatten.
Fjolårets och årets låga grundvattennivåer ger en föraning om en framtid där vattenbrist och torka kan bli allt vanligare. Grundvatten påverkar vår dricksvattenförsörjning, jord- och skogsbruk, industri och turism. Den påverkar också förutsättningarna för växter och djur. Regeringen presenterar därför en satsning på att förbygga torka och fördjupa kartläggningen av grundvattenresurserna.
Kommunerna bär det huvudsakliga ansvaret för att säkerställa tillgång till rent vatten. Arbete pågår men mer behöver göras. Regeringen och de statliga myndigheterna arbetar med flera olika åtgärder för att hantera vattensituationen på både kort och lång sikt. Som en del i detta arbete presenterar regeringen idag en satsning på 200 miljoner inför höstens budgetproposition riktat mot att förebygga torka och att fördjupa kartläggningen av våra grundvattenresurser. Det kommande förslaget är en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.
Förebygg torka
Huvuddelen av medlen investeras i att stärka landskapets egna förmåga att buffra och balansera vattenflöden, öka tillskottet till grundvattnet och öka vattenrening. Mera vatten ska kunna magasineras och hållas kvar i markerna, genom att i större utsträckning restaurera och anlägga våtmarker.
Att fördröja vatten har betydelse för att fylla på yt- grundvattensystemen men har också andra positiva effekter. Våtmarker som restaureras och nyanläggs bidrar till biologisk mångfald, klimat och att minska övergödningen. Att bromsa upp och hålla kvar vatten kan göras på flera olika sätt, anpassat till omgivningen. Medlen ska kunna användas i jord- och skogsbruk såväl som i tätort.
Naturvårdsverket kommer inom kort att få i uppdrag att ta fram en våtmarksstrategi där frågan om risken för torka får särskild betydelse.
Fördjupa kartläggningen av våra grundvattenresurser
Kunskapen om grundvattenresurser i utsatta regioner behöver öka för att kommunerna ska kunna vita relevanta åtgärder. I höstens budgetproposition kommer Sveriges geologiska undersökning (SGU) få förstärkta resurser för att kunna bistå kommuner och län med fördjupade kartläggningar av grundvattenresurser i särskild utsatta regioner.
Öka medel till nationella vattenkatastrofgruppen VAKA
VAKA är en viktig stödfunktion som kommuner kan åberopa vid dricksvattenkatastrofer. VAKA har byggts upp genom tillfälliga medel och nu säkerställer regeringen att verksamheten kan fortsätta.
Regeringen förstärker redan innevarande år resurserna för den nationella vattenkatastrofgruppen, VAKA och gruppen kommer att tillskjutas medel i höstens budgetproposition för att säkerställa verksamheten mer långsiktigt.
Regeringens satsning mot torka välkommen - men otillräcklig
Svenskt Vatten anser det viktigt och bra att regeringen uppmärksammar problemet med vattenbrist, även om denna satsning saknar tillräckligt helhetsperspektiv. Behoven av till exempel vattenskyddsområden uppmärksammas inte alls. Många vattentäkter saknar idag tillräckligt skydd och en majoritet av kommunerna har inga reservalternativ att ta till vid kris.
De är kommunerna och de kommunala VA-huvudmännen, medlemmarna i Svenskt Vatten, som har ansvaret för drickvattenförsörjningen. I många kommuner är vattenbrist en realitet i dag.
- Detta är naturligtvis bra och angelägna åtgärder men en särskild fråga som borde förtjänat regeringens uppmärksamhet är det faktum att var tredje vattentäkt fortfarande saknar ett fastställt vattenskyddsområde, säger Anna Linusson, vd på Svenskt Vatten. Dricksvattnet måste skyddas mycket bättre, inte minst mot farliga kemikalier.
Syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv - ett flergenerationsperspektiv.
Inrättandet av vattenskyddsområden tar ofta mycket lång tid, i många fall upp till tio år. En av anledningarna till detta är intressekonflikter som beror på att vattenskyddsföreskrifterna kan inskränka en markägares rätt att använda exempelvis bekämpningsmedel i närheten av vattentäkten.
Nyligen utreddes frågan (SOU 2013:59) om vilka fall ersättningar som ska betalas ut vid rådighetsinskränkningar trots att inskränkningarna beror på hälsoskydd-, miljöskydd- eller säkerhetsskäl. Utredningen utmynnade inte i någon ny lagstiftning.
Det finns alltså fortfarande osäkerhet kring vilka fall då ersättningar ska betalas ut. Vidare är det inte klart om det är kommunen, via skattemedel, eller VA-kollektivet som ska betala ut eventuella ersättningar. Enligt kommunallagen finns ett förbud mot stöd till enskilda näringsidkare och enligt vattentjänstlagen finns ett krav att på att ersättningar inte ska betalas ut om det inte är nödvändigt. Det är därför av stor vikt att regeringen skyndsamt ser till att det finns tydliga regler om vad som ska gälla.
I den nu aktuella satsningen från regeringen på 200 miljoner ska huvuddelen investeras i att stärka landskapets egna förmåga att buffra och balansera vattenflöden, öka tillskottet till grundvattnet och öka vattenrening. Mera vatten ska kunna magasineras och hållas kvar i markerna, genom att i större utsträckning restaurera och anlägga våtmarker. Naturvårdsverket kommer därför att få i uppdrag att ta fram en våtmarksstrategi där frågan om risken för torka får särskild betydelse.
Källa: Regeringen och Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
