Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Ett 70-tal deltagare, med stort intresse för innemiljö, samlades i Trosa för att ta del av den senaste forskningen om de allra minsta partiklarna, luftföroreningar i vardagen, luftens påverkan gällande demens och mycket mer.
Forum Trosa arrangerades i samverkan mellan Trosa kommun och filterfabrikanten Camfil och tanken är att det ska återkomma med två års intervall.
Anders Hedström, Global IAQ Manager på Camfil och en av initiativtagarna till evenemanget, inledde med att definiera begreppet IAQ (Indoor Air Quality).
- IAQ referera till kvaliteten på luften inuti byggnader i form av koncentrationen av luftföroreningar och termiska förhållanden som påverkar hälsa, komfort och prestation av de som finns i byggnaden. Trots att vi andas minst 15 kg luft om dagen och att 80% av städerna överskrider WHO:s guideline läggs inte stor vikt vid frågan eftersom effekterna inte syns förrän 20-30 år senare. Jag tycker det är för mycket fokus på energi och efterlyser nya regler gällande IAQ och tilluft.
Dagens huvudakt får ändå sägas vara professor Lidia Morawska, som är verksam vid WHO:s International Laboratory and Health och Queensland University of Technology och har skrivit publicerats över 600 gånger i vetenskapliga skrifter i ämnet, som tagit sig hela vägen från Australien till Trosa.
- Partiklar mindre än PM 0,5, vilka inte setts vid traditionella mätningar, finns på topp-tio-listan gällande riskfaktorer för hälsa i i-länder. I Sverige kommer cirka en tredjedel av partiklarna från inomhuskällor, exempelvis bordsljus, eldstäder och VOC-emissioner, och två tredjedelar från utomhuskällor. Det jag ser som de stora hindren för att göra byggnader mer hälsosamma är att allmänheten har andra saker att oroa sig för och ser inte riskerna och att regeringar inte ser det som sitt ansvar. Dessutom är det ett mycket komplext ämne med otroligt många parametrar att ta hänsyn till. För att kunna implementera bra riktlinjer och uppdatera WHO:s guidelines krävs stora mätningar som är precisa för att kunna hitta rätt bevis. Till sist, regeringar och myndigheter bör se det som en ekonomisk fördel med luftrening och inte en börda och att samhället ska vara medveten om riskerna med förorenad luft och hur man undviker det.
Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, talade om luftpartiklar negativa hälsoeffekter.
- Exponering kan exempelvis påverka risken för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer samt ökad risk för demens. Det ökar också risken för tidig födsel vilket i sig kan ha många negativa effekter för barnet på lång sikt.
Magnus Svartengren, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Arbets- och miljömedicin på Uppsala universitet, fokuserade på ultrafina partiklar vilka har sitt ursprung från förbränning eller motorer och presenterade en jämförelse mellan Söderledstunneln i Stockholm och T-banan (se bild ovan).
- De ultrafina partiklarna är mer förekommande i arbetsmiljö och kan bidra till åderförkalkning och hjärtsjukdomar. Sammanfattningsvis kan man säga att kunskapen är låg gällande nanopartiklar, delvis för att de är ovanligt med dem i dess renaste form, luftföroreningar förorsakar dödlighet och andra hälsoeffekter samt att motoravgaser, små inklusive ultrafina partiklar och gaser, förorsakar bland annat inflammationer och är viktiga för inomhus miljön.
Per Gerde, forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, berättade om hur han varit med och tagit fram en fiktiv lunga som förbättrar möjligheterna att forska på konsekvenserna av att inandas föroreningar.
- På så sätt får vi en mer människolik lunga än vad vi haft tidigare vid försök med råttor, och minimerar dessutom mängden djurförsök.
Britta Permats,vd för branschorganisationen Svensk Ventilation och som tidigare varit både lärare och arbetsmiljöinspektör, talade om kopplingen mellan inneklimatet och prestationen i skolan.
- Det finns en koppling mellan luftens kvalitet, inlärning och resultat i skolan. Trots detta är inneklimatet i många fall bristfälligt. Det slarvas bland annat med OVK och med att genomföra de åtgärder som framkommit vid genomförda OVK:er. Det handlar också om överfulla klassrum och lokaler som används till annat än vad de var tänkta till från början. Idag finns också de tekniska lösningar för att spara energi utan att kompromissa med inneklimatet.
Ulf Johansson, Innovation Manager på Camfil, tittade i kristallkulan och identifierade trender.
- En stor global trend är att urbaniseringen ökar och det blir allt fler människor på mindre yta. Människorna blir också mer medvetna om hälsa och medvetenheten kring ren luft ökar, energipriserna ökar och människor blir mer medvetna om miljöpåverkan och global uppvärmning. En annan trend är nanoteknologi med dess möjligheter och risker. Hur påverkar nanopartiklar oss?
Dagen avslutades, som sig bör, med en paneldiskussion där flera av föreläsarna samt riksdagsledamoten Leif Nysmed (S) deltog.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
