Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Byggande och byggnader orsakar cirka en tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp. För att Finland ska kunna nå sina nationella och internationella klimatmål måste också utsläppen inom byggsektorn minska. Miljöministeriet gav i dag ut en omfattande anvisning och kriterier för koldioxidsnålt byggande. De nya verktygen ska först testas i offentliga byggprojekt.
Miljöstyrningen inom byggandet har i Finland hittills gått ut på att förbättra byggbeståndets energiprestanda och minska de utsläpp som uppstår när byggnaderna används. I och med de nya energiföreskrifter som träder i kraft i början av nästa år övergår man till nära-nollenergibyggnader vid nybyggnad. Efter det kommer det endast att finnas lite marginal att skärpa nya byggnaders energieffektivitet.
I det befintliga byggbeståndet finns det gott om potential för utsläppsminskningar, men de reparationer som syftar till att förbättra energiprestandan utförs i huvudsak i samband med andra reparationer. Därmed kan man vänta sig att Finlands hela byggbestånd blir energieffektivt först i mitten av århundradet.
”Vi måste hitta nya lösningar i arbetet för att minska utsläppen inom byggsektorn. I den anvisning om koldioxidsnålt byggande som nu ges ut ligger fokus framför allt på det inledande och avslutande skedet i byggnadens livscykel, dvs. framställning av byggnadsmaterial, byggande, förebyggande av uppkomsten av byggavfall samt återvinning av avfall”, säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
I den bakgrundsutredning som gjorts används ett flervåningsbostadshus från 2012 som exempel, och i det flervåningshuset orsakade energianvändningen ca 63 % av koldioxidavtrycket. Resten, dvs. 37 %, fördelade sig på framställning av byggnadsmaterial, byggande, reparationer och rivning. I och med att kraven på energiprestanda blir striktare minskar byggnadsanvändningens andel av hela koldioxidavtrycket, vilket innebär att de andra livscykelfaserna får en mer framträdande roll.
I Finland används årligen ca 7 miljarder euro på offentliga byggprojekt, vilket utgör ca 30 % av värdet på upphandlingsannonserna. EU:s upphandlingsdirektiv reviderades 2014 och till följd av det reviderades även Finlands upphandlingslag. Dessa reformer har skapat allt bättre förutsättningar att minska miljöolägenheterna i samband med offentlig upphandling. Europeiska kommissionen utarbetade 2016 rekommendationer om kriterier för gröna projekt som rör offentliga lokaler, och dessa kriterier har utgjort grund för de frivilliga rekommendationer som nu tagits fram för finländska offentliga byggprojekt.
Den första handledningen beskriver processen för grön offentlig upphandling av offentliga byggprojekt på allmänt plan, medan den andra innehåller precisa kriterier för koldioxidsnålt byggande.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har börjat utreda hur kriterierna kan tillämpas på en del av centralens objekt inom nyproduktionen. Här ligger en betydande potential, för exempelvis år 2016 började ca 8 000 ARA-bostäder byggas. Även Kommunfinans börjar tillämpa kriterierna vid bedömningen av byggprojekt som ansökt om grön finansiering, som förutsätter positiv miljöpåverkan. Det totala beloppet av de gröna låne- och leasingavtal som Kommunfinans ingått sedan 2016 uppgick i slutet av juni i år till över 900 miljoner euro. Sammanlagt 37 % av de finansierade projekten gällde hållbart byggande.
Miljöministeriets kriterier ställer minimikrav på energi- och materialeffektiviteten när det gäller såväl planering och materialanskaffning som byggentreprenader. Aktörerna i branschen uppmanas även ta fram helt nya innovationer. Även om rekommendationerna först tillämpas på offentligt byggande kan samma kriterier redan nu utnyttjas i vilka byggprojekt som helst.
”Målet är att koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel ska styras genom lagstiftning fram till mitten av 2020-talet. Detta innebär att hela verksamhetsmiljön för byggande förändras. Att kriterierna för koldioxidsnålt byggande pilottestas på offentliga byggprojekt ger värdefulla erfarenheter och respons som kan användas som underlag i lagstiftningsarbetet”, säger minister Tiilikainen.
Miljöministeriets kriterier för grönt offentligt byggande utgör en del av förberedelserna inför den framtida färdplanen för att minska växthusgasutsläppen under byggnadens hela livscykel. Bionova Oy:s utredning om färdplanen färdigställdes i juni.
Källa: Finska miljöministeriet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
