Slussen.biz fanns på plats och bevakade den femte upplagan av Geoenergidagen som arrangerades i Stockholm och samlade ett 60-tal deltagare.Johan Tjernström, från Akademiska hus, ställer en fråga.
Bakom Geoenergidagen står branschorganisationen Geotec och kunskapscentret Svenskt Geoenergicentrum.
Först ut, med en omvärldsanalys, var Geotecs VD Johan Barth.
- Som jag ser det har geoenergin en betydande roll att spela. Vi ser exempelvis nya applikationer där den används i fjärrvärmenäten i exempelvis Linköping, Göteborg och Helsingborg. Det finns dock moln på himlen i form av politiska krafter som motverkar geoenergin. Exempel på det är SKL, Boverket och Växjö kommun som fått rätt att tvinga fastighetsägare till fjärrvärme.
Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum, tog publiken med ut i världen och berättade om de allra största geoenergisystemen.
- System med 10 000 meter i total borrhåslängd var för inte allt för längesedan ganska lätträknade. Idag finns det sex system på 100 000 meter eller mer och sexton på 50 000 eller mer. Det allra största systemet finns på ett företagscampus i amerikanska staden Verona i Wisconsin med totalt 6172 borrhål om 100-130 meter. Det näst största finns i Tianjin Cultural Center i Nordöstra Kina med 3789 borrhål ner till 125 meter lokaliserade under en sjö. Störst i Europa är ELI-NP i Rumänien med 1080 borrhål ner till 125 meter.
Joakim Nilsson, från Devcco, berättade om ett Energiforsk-projekt gällande fastigethetsnära säsonslagring av fjärrvärme med syfte att bedöma affärs-, energi- och miljömässig potential för fjärrvärmebolag och fastighetsägare.
- Tanken är att sommarens spillvärme från fjärrvärme och industri lagras och används för uppvärmning när kylan kommer. Vi har jämfört fastighetsnära säsongslagring med traditionell fjärrvärme ur ett LCC-perspektiv. Ett nybyggt energieffektivt kontor ett äldre energirenoverat kontor och ett energirenoverat miljonprogram har ingått i studien och beräkningarna utgår från produktionsmixer som är inspirerade av de system som finns i Stockholm och Göteborg. Vi ser att blir stora värmeförluster i små lager för samtliga hustyper. Resultaten är starkt beroende av lokala förutsättningar och byggnadernas systemtemperatur och storlek. Ur ett ekonomiskt perspektiv blir fastighetsnära säsongslagring intressant när lagret kan laddas med värme till en marginalproduktionskostnad runt 50 kr/MWh. Vi ser också behovet av ytterligare utvärderingar och demostrationsprojekt.
Monika Ignatowictz, doktorand vid institutionen en för energiteknik vid KTH, bjöd på en genomgång av etanolbaserade köldmedier för bergvärmepumpar.
- I USA och Kanada är det vanligast med proplenglykol, metanol eller etanol medan man i de nordiska länderna är etanol vanligast och i Sverige används det i 75% av alla bergvärmesystem. Fördelarna med etanol är miljömässiga då det är en fermenteringsprodukt, den har låg toxicitet och kort nedbrytningstid i händelse av läckage, den har bra termofysikaliska egenskaper och lägre pumpeffekt jämfört med propylenglykol. Bland nackdelarna finns hög brännbarhet och att man på grund av berusningsrisken måste använda denatureringsmedel för att förhindra förtäring. Den etanolblandning som används i Sverige visade de bästa egenskaperna av alla produkter i Europa. Produkter som innehåller små mängder av isopropanol och butanol eller ketoner rekommenderas.
Talande bild "What the hell? Someone is tapping our resources!"
Julia Svyrydonova, från Sweco, berättade om Sveriges största geoenergisystem för industri som finns vid Volvo Trucks anläggning i Köping.
- Idag finns två borrhålslager installerade med totalt 210 borrhål i drift. Ett nytt borrhålslager för bergkyla med 90 borrhål håller på att installeras. Det har varit problem med kylkapaciteten på grund av för höga temperaturer från lagret bland annat på beroende på felbedömning av fabrikens energibehov och brist i kommunikationen mellan de som arbetar med geoenergin och de som jobbar med konventionell VVS. Bättre kommunikation mellan dessa är också en av lärdomarna som dragits. Andra lärdomar är bland annat att styrningen ska anpassas efter verkliga förhållanden och att man bör göra konsekvensbedömningar vid ändring av verksamhet.
Saqib Javed, verksam vid Chalmers och Lunds tekniska högskola, gav en genomgång av möjligheter till direktkylning med marklager i Sverige.
- Tekniken har använts sedan länge i telefon- och TV-stationer och finns i flertalet installationer över hela landet. När det gäller fastigheter finns exempelvis Skanskas Deep Green Cooling som använder sig av marklagring för uppvärmning på vintern och kylning på sommaren. Systemet finns bland annat installerat i Skanskas huvudkontor i Stockholm som i polishuset i Malmö.
Jan Sundberg, Trafikverket/JK Innova, doktoranden Josef Johnson, från Chalmers, avslutade dagen med att berätta om projekt som pågår för att skapa halk- och snöfria vägar, exempelvis broar, med hjälp av lagring av sol- och geoenergi.
- Med hjälp av en testanläggning som anlagts i Östersund kan vi bland annat testa värmeledningsförmågan hos olika asfaltsblandningar.
En av utställarna, Energy Machine, passade på att visa en värmepumpinstallation på Stockholmmässan.
I anslutning till Geoenergidagen fanns också en utställning med tolv utställare. En av utställarna, Energy Machines, bjöd också på möjligheten för deltagarna att titta på en installation som gjorts på Stockholmsmässan.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
Dela |
|
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.