Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Geoenergidagen, som samlade ett 70-tal deltagare och 10 utställare, arrangerades av Svenskt Geoenergicentrum som är ett kunskapscentrum för de som har intresse av geoenergifrågor.
Dagens inleddes av Johan Barth, vd för branschorganisationen Geotec, som hälsade välkommen och pekade på ett antal branschaktuella frågor.
- Jag tycker vi ser behov i branschen av en harmonisering av till exempel termiskt responstest så att information blir lättare att jämför och ta till sig. Vi ser också att förändringarna av ROT-avdraget kommer ge en märkbar påverkan på branschen på småhussidan. I Växjö kommer snart tingsrättsdomen gällande kommunens anslutningskrav till fjärrvärmenätet. En dom, vars utgång, kommer ha stor betydelse för vår bransch. Geotec har också haft förmånen att sitta med i en referensgrupp för Boverkets förslag på kraven för nära-noll-energi-byggnder.
Signhild Gehlin, som ansvarar för Geoenergicentrum, gav en bild av hur det ser ut för geoenergin i världen baserat på information från två internationella geoenergikonferenser.
- Värmepumpdelen växer så det knakar och har vuxit med 51% de senaste fem åren och står idag för 40% av den totala geoenergin (237 TWh) och 70% av den installerade effekten (74GW) i världen. Vi ser också en trend mot allt djupare borrhål. De länder som har den högsta geoenergianvändningen är Kina (30%), USA (13%) och Sverige (9%). På första plats bland de länder där geoenergin växer snabbast hamnar Thailand, därefter Egypten och på delad tredjeplats kommer Filippinerna och Indien. Världens störa geonergianläggning finns i Tianjan Cultural Centre i Kina med 3789 borrhål på vardera 120 meter, därefter kommer en anläggning på ett universitet i USA och på tredje plats ett forskningscenter i Rumänien. Den största anläggningen i Sverige finns på Karlstads universitetsområde.
Thomas Johansson, från Boverket, gick igenom hur man jobbat fram det nya förslaget för kraven för nära-noll-energi-byggnder.
- Boverkets uppdrag, som vi genomfört tillsammans med Energimyndigheten, syftar till att uppfylla kraven i EU:s energieffektiviseringdirektiv. I direktivets artikel 2 är definitionen för nära-nollenergibyggnad att det skall vara mycket hög energiprestanda, i enlighet med bilaga 1 samt att energi bör i mycket hög grad tillföras från förnybara energikällor på plats eller i närheten. I artikel 4 ställs krav på medlemsstaten att införa minimikrav på byggnaders energiprestanda och att kraven skall innebära en kostnadsoptimal nivå. Artikel 9 säger att alla nya byggnader skall vara nära-nollenergibyggnader senast 2021. För offentliga myndigheter gäller redan 2019.
Boverkets krav landade i förslaget på 55 kwH/m2/år för flerbostadshus, 65 kwH/m2/år för flerbostadshus med lägenheter på max 35 m², 50 kwH/m2/år för lokaler och 80 kwH/m2/år för småhus.
- Vi valde att sätta ner foten på levererad, det vill säga köpt energi, med en viktningsfaktor på 2,5 för elenergi till uppvärmning, varmvatten och komfortkyla när det gäller beräkningen av energi.
Viktningsfaktorn på 2,5 för elenergi var något som åhörarna hade frågor om och Thomas Johansson fick svara på en del frågor kring det.
Göran Hellström, från NeoEnergy, gav en bild av utvecklingen och en översikt av funktionen hos geoenergikollektorer.
Geoenergikollektorn introducerades 1976 och finns i två typer, u-rör och koaxial. Sammanfattningsvis bör man ta hänsyn till faktorerna termisk prestanda, tryckfall, kostnad, hanterbarhet och hållbarthet. Att välja rätt geoenergikollektor blir viktigare i och med att borrhålen tenderar att bli allt djupare.
Jon Svärd, från entreprenören Malmberg Water, och Anders Johansson från styrföretaget Kabona hade bjudits in till ett samtal kring styr av geoenergianläggningar. Man var överrens om att det, i många projekt, skulle gå att skapa en bättre styr om man hade en bättre dialog mellan entreprenören och styrföretaget.
- Vi kan göra i princip vilka styrningar som helst, men saknar ofta kompetens inom geoenergi. Två timmar och en kopp kaffe tillsammans skulle göra underverk, sammanfattade Anders Johansson från Kabona.
Dagen avslutades, som sig bör, med en paneldiskussion med en ytterst kompetent panel bestående av Roger Nordman, från SP, Jan-Olof Dalenbäck, professor i bygg- och miljöteknik vid Chalmers, Bosse Olofsson, professor i miljöekologi vid KTH, José Acuña, forskare i geoenergi vid KTH samt Ivo Martinac, professor vid institutionen för installations- och energisystem på KTH. Frågor som dryftades var bland annat finansiering av forskning, forskningens koppling till näringslivet, grundforsking kontra spetsforskning och internationella samarbeten.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
