Först ut var Henrik Karlsson, från sektionen för innemiljö och byggnadsfysik vid SP, som talade om sin forskning kring förenklad och självreglerad byggnadsintegrerad uppvärmning.
- Den här typen av golvvärme, det vill säga byggnadsintegrerad uppvärmning, är inget nytt utan historiska exempel finns i bland annat Rom, Kina och Skandinavien. Idag är golvvärme ett mycket vanligt uppvärmningssystem i småhus, medan det i flerbostadshus vanligtvis bara används som komfortvärme i badrum. Uppvärmningen sker i första hand från uppvärmda ytor såsom golv, väggar och tak. Ju lägre värmebehovet är desto större blir värmestrålningen. Systemet är lågtempererat vilket ger systemvinster med värmepump, solvärme och fjärrvärme. Med förenklade och självreglerande system blir rumsregleringen överflödig då självregleringen gör att värme inte tillförs rum eller lägenheter som är oväntat varma. Ett självreglerande system säkerställer att stor del av internvärmen utnyttjas och kan i viss mån också omfördelas till andra delar av byggnaden med större värmebehov.
Roland Moberg, från Projektengagemang i Örebro, med Peder Dolk från Örebrobostäder som “back-up” presenterade exempel på referensobjekt där man använts sig av självreglerande golvvärme i flerbostadshus i Kumla och Örebro.
- Vi har använt oss av platsgjutna bjälklag eller kvarsittande form och även installerat golvvärme i taket på översta våningen. Stor andel av de tekniska installationerna kan göras färdig innan gjutning vilket ger ger färre håltagningar och ingen individuell reglerutrustning har installerats. En annan fördel är snabbare uttorkning av plattan. Resultatet har bland annat blivit mindre underhåll, kortare byggtid, hög brukarkomfort och möjlighet att på ett enkelt sätt installera kyla. Installationskostnaderna är jämförbara med radiatorvärme.
Viktoria Martin, från KTH, presenterade möjligheterna med PCM-teknik, det vill säga energilagring i fasändringsmaterial.
- Med hjälp av PCM-teknik kan man lagra mycket termisk energi, värme eller kyla, per volymenhet. Tekniken är mycket lovande för tillämpningar där utrymmet är begränsat och/eller delta T för konventionell teknik, det vill säga vatten, är låg. Bland utmaningarna för tekniken finns bland annat att de organiska materialen är brännbara samt låg värmeledningsförmåga hos både organiska och oorganiska material. Dessutom finns utmaningar på komponentnivå gällande effektegenskaper och på systemnivå gällande effektiv integrering och kontrollstrategier.
Stig Högnäs, från företaget Swerod, är en av dem som arbetar med PCM i praktiken.
- PCM-tekniken används i tempererade medicintransporter, elektronikkyla och kylvästar. Mitt uppdrag är att utveckla användningen för energilagring i byggnader. Energin som skall lagras kommer bland annat från sol och spillvärme eller från befintlig anläggning såsom fjärrvärme och värmepump. Swerods lösning är 75 centimeter långa energistavar i plast som dels ger en stabil, temperaturtålig och diffusionstät förvaring av PCM-materialet och dels har egenskaper som ger konduktivitet för effektiv energitransport genom stavens hölje. Som PCM-matrial använder vi Climsel. Systemet finns bland annat i en testanläggning i Boda Kvarn och i en kommersiell anläggning hos Friskis & Svettis.
Sist ut för dagen var Anders Nilsson, från Tyréns, som berättade om energiklustret Arrheniuslaboratoriet, vid Stockholms universitet, som använder berget som batteri.
- Nyligen invigde Akademiska hus det nya marklagret vid Stockholms universitet. Marklagret försörjer hela Arrheniuskvarteren och minskar därmed tillförd energi med cirka 5000 MWh/år, vilket motsvarar cirka 350 ton koldioxid/år.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
Dela |
|
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.