Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
IVL Svenska Miljöinstitutet ska tillsammans med 16 andra projektpartners från de övriga nordiska länderna försöka besvara denna fråga inom ett nytt forskningssamarbete som leds av universitetet i Århus.
– Vi vet att luftföroreningar i dagsläget kostar det svenska samhället cirka 42 miljarder kronor årligen, men vi vet varken hur dessa kostnader är fördelade mellan olika samhällsgrupper eller om vissa drabbas oproportionellt hårt, säger Stefan Åström, projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Göteborg är ett mycket intressant område för den här typen av forskning då exempelvis skillnader i förväntad livslängd är mycket stora mellan olika stadsdelar, vilket är en indikator på ojämn fördelning av samhällsresurser. Även luftföroreningar påverkar förväntad livslängd, men vi vet inte idag om dessa faktorer samverkar eller motverkar varandra.
Det övergripande syftet med projektet är att de nordiska länderna på ett bättre sätt än idag ska kunna reglera utsläpp av luftföroreningar och prioritera insatser med fokus på de källor som har störst negativ påverkan på människors hälsa, för att kunna minska de negativa effekterna på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.
Modellering av luftföroreningar kommer att göras per kvadratkilometer i Norden, och hälsoeffekter kommer beräknas och värderas ekonomiskt och välfärdsmässigt. IVL kommer att analysera de socioekonomiska aspekterna av luftkvalitetens påverkan på hälsa och välfärd, bland annat för olika stadsdelar inom Göteborgs stad. Inom projektet kommer det byggas upp en gemensam databas, genom vilken man med hjälp av modellering för första gången kommer att kunna beräkna luftföroreningshalter och exponering på samma geografiska detaljnivå för alla de nordiska länderna.
Forskningssamarbetet som går under namnet NordicWelfAir, (Understanding the link between Air pollution and Distribution of related Health Impacts and Welfare in the Nordic Countries), löper under en femårsperiod och har beviljats finansiering med 30 miljoner norska kronor inom NordForsk-programmet för hälsa och välfärd. Svenska deltagare är IVL Svenska Miljöinstitutet, Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och SMHI.
Källa: IVL
| Dela |
 |
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
