Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
– Kommuner och landsting gör fortsatta framsteg i sin energieffektivisering. De senaste fem åren har de minskat energiåtgången i sina lokaler och bostäder med åtta procent. Det är bra både för ekonomin och klimatet, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.
– Energieffektiviseringens positiva trend håller i sig och det finns utrymme för fortsatta förbättringar. Studier visar att energiåtgången i kommuners och landstings byggnader borde kunna minska med uppåt 30 procent de närmaste 20 åren, säger Anita Aspegren, chef för energieffektiviseringsavdelningen vid Energimyndigheten.
– Mellan 2010 och 2014 har Energimyndigheten delat ut ekonomiskt stöd till drygt 270 kommuner och 20 landsting för strategiskt arbete med energieffektivisering. Det har varit ett viktigt bidrag, säger Anita Aspegren.
Energieffektivisering är ett av flera ämnen som nu diskuteras på klimatmötet i Paris.
– Det är viktigt med effektivare energianvändning för att minska utsläppen och för att hålla klimatförändringarna under två grader. Representanter från svenska kommuner, landsting och regioner är med på klimatmötet och delar med sig av goda exempel. Framstegen som görs här kan förhoppningsvis bidra till ett mer effektivt arbete internationellt, säger Gunilla Glasare.
Jämförelserna från SKL och Energimyndigheten visar samtidigt att det finns stora skillnader i hur långt kommuner och landsting kommit i sin energieffektivisering. De kan använda jämförelserna för att lära av varandra och utveckla sitt eget arbete.
Rapporten Öppna jämförelser Energi och klimat 2015
Fakta
Kommunernas och landstingens energikostnader för bostäder och lokaler var i fjol knappt 20 miljarder kronor. Korrigerat för att 2014 var ett mycket varmt år använde de kommunala bostäderna i genomsnitt 148 kilowattimmar per kvadratmeter (kWh/m2), exklusive hushållsel. För de kommunala lokalerna var siffran 185 kWh/m2, och för landstingens lokaler 217 kWh/m2, inklusive verksamhetsel.
Energiåtgången i byggnader minskas på flera sätt. Till exempel förbättras byggnaders ytterhölje genom fönsterbyten och tilläggsisolering av vindar och fasader. Ett annat exempel är att styrningen av ventilation och värme förbättras.
Källa: SKL/Energimyndigheten
Foto: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
