Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Inte mindre än cirka 110 personer fanns på plats för att diskutera energifrågor gällande fastigheter när Seminar Design arrangerade Fastighetsbranschens Energidag.
Moderator för dagen var traditionsenligt Agneta Persson, från WSP, som också höll ett kortare inledningsanförande.
- Energifrågorna är hetare än någonsin. Mycket har gjorts, men det finns också mycket kvar att göra. På agendan står bland annat Parisavtalet som innebär att vi inte skall höja jordens medeltemperatur med mer än 1,5 grader, nya certifieringar av byggnader och stadsdelar och en eventuell nationell renoveringsstrategi. Vi har också NNE-krav som börjar gälla 2019 för offentliga byggnader och 2021 för övriga.
Därefter var det dags för Per-Erik Nilsson och Göran Werner från Belok och Bebo vilka är Energimyndighetens beställargrupper för lokaler respektive bostäder.
- Syftet med Belok, som är ett nätverk med företag som förvaltar cirka 25% av all lokalyta i Sverige, är att skynda på utvecklingen mot mer energieffektiva lokalfastigheter. Vår uppgift är att driva utvecklingsprojekt och testa nya metoder samt att sprida erfarenheter i branschen. Vi har bland annat utvecklat Totalmetodiken med hjälp av vilket man paketerar energieffektiviseringsåtgärder så att de blir så lönsamma som möjligt. på vår hemsida belok.se finns väldigt mycket matnyttig information att ta del av, informerade Per-Erik Nilsson som är Beloks koordinator.
- Det finns många likheter mellan Bebo och Belok. Bebos nätverk består av allmännyttiga bostadsbolag, men också av privata bolag och bostadsrättsföreningar. Vi jobbar med demonstrationsprojekt, teknikupphandlingar och informationsspridning. Vi har utvecklat konceptet Rekorderlig Renovering som paketerar energieffektiviseringsåtgärder. I kampanjen Halvera Mera gavs stöd och bidrag till fastighetsägare vars mål var att visa omvärlden att det är möjligt att halvera energianvändningen vid renovering av flerbostadshus. Generellt ser vi att de tekniska lösningarna för att minska energianvändningen finns, men att det är svårt att räkna hem investeringarna i flerbostadshus då man har en annan typ av hyresgäster än i exempelvis lokaler. Också Bebo har en hemsida, bebostad.se, med mycket information, fortsatte Göran Werner.
Simone Kreutzer, certifierad passivhus expert från IGPassivhus, bjöd på en genomgång av 25 år med passivhus.
- Passivhus är ingen nyhet längre och det finns många bra exempel från till exempel Österrike. I Sverige har vi sett en boom gällande passivhuslokaler. Exempel på detta är hovrätten i Umeå och flera förskolor. Det finns också en stor potential för passivhus när det gäller renovering. För att det skall bli bra krävs det att både beställare och arkitekt har god kunskap. Det behövs fler som är kunniga inom passivhustekniken och vi genomför utbildningar för att öka kompetensen bland hantverkare.
Maria Brogren, från Sveriges Byggindustrier, presenterade LÅGAN-programmet som syftar till att inspirera bygg- och fastighetsbranschen att bygga lågenergibyggnader.
- Inom Låganprogrammet arbetar vi bland annat med demoprojekt, regionala och lokala nätverk. marknadsöversikter och administration av en databas över lågenergibyggnader. Bland dom tekniska lärdomarna vi dragit av våra projekt finns exempelvis svårigheten att hålla tidplaner, svårigheten att följa energiprestanda, svårigheten att halvera energianvändningen i befintliga byggnader och vikten av att få upprepa lyckade projekt.
Torbjörn Kumlin, från Stockholmshem, med konsulten Johan Torstensson från Incoord som back-up berättade utvecklingsprojektet Trettondagen.
- Trettondagen är ett flerbostadshus med 25 lägenheter i Stockholmsförorten Hökarängen där vi genomfört ett projekt, med början 2009, att bygga på passivhusnivå. Vi har samlat på oss mängder av erfarenheter gällande exempelvis ventilation och solfångare. En slutsats vi dragit är att varmvattnet är den stora boven och där är problemet att hyresgästens beteende har stor inverkan på energianvändningen. Vi kommer att använda oss av projektet och använda dom i Stockholmhems nya projekt i Norra Djurgårdsstaden.
Linda Kjellén, från Sweden Green Building Council, informerade om Green Building-certifiering av bostäder.
- Sedan den 1 december 2015 kan man certifiera bostäder enligt Green Building. Tidigare har det endast gått med lokaler. Sedan september förra året är också vi på SGBC som sköter Green Building Certifiering av svenska byggnader. För att nå upp till Green Buildingnivå krävs att energivändning skall vara 25% bättre än BBR:s energikrav eller att energianvändningen sänks med 25%. Till skillnad mot andra certifieringar skall fastighetsägaren, på årsbasis, visa att man fortfarande lever upp till kraven. Den 1 mars träder BBR 22 i kraft med skärpning av de flesta kravnivåer, vilket kommer göra det något svårare att nå upp till Green Buildningstandard.
Veronica Eade, från fastighetsägarna, presenterade sig som “regelnörd” och tog publiken med på en tioårig resa i BBR:s snåriga värld.
- Regler, generellt, behövs för att vi människor skall veta hur vi skall bete oss. När det gäller BBR är det viktigt att veta att det är fråga om miniminivåer. Jag vill att BBR skall hjälpa fastighetsägarna att bli bättre beställare. 2006, alltså för tio år sedan, fanns det endast krav på u-värden. Under de senaste tio åren har det sedan funnits elva versioner av BBR och den nyaste börjar gälla den 1 mars 2016. I den finns bland annat en ny, fjärde, klimatzon samt hårdare energikrav.
Jonas Tjernström, från Akademiska hus, berättade om hur man, som Sveriges största fastighetsägare arbetar med energifrågan.
- Vårt mål är att minska den köpta energin med 50% mellan åren 2000 och 2025. Våra nya byggnader skall uppfylla kraven för Miljöbyggnad silver och samtliga lönsamma energiåtgärder i ett LCC-perspektiv skall genomföras och vi räknar med att det krävs investeringar för ytterligare två miljarder kronor för att uppnå målen. För att nå fram behöver vi jobba på flera plan samtidigt. Bland annat med energioptimering och byte till mer energieffektiv utrustning med också med systemåtgärder såsom värmeåtervinning och egen energiproduktion. Vi har också arbetat med Beloks Totalmetodik vilken ger högre utväxling i energiarbetet. Aktuella projekt är exempelvis ett värmeåtervinningsprojekt, på KTH:s campus och en geoenergianläggning på Frescati på Stockholms universitetsområde.
Björn Qvist, affärsutvecklingschef på ÅF, berättade om Nya Karolinska Solna som just nu är under uppförande.
NKS är med är ett av de största byggprojekten i norra Europa och beräknad inflyttning är 2016-2017. Det handlar om 330 000 kvadratmeter plus patienthotell. Totalt kommer finnas plats för 600 patienter, 6000 medarbetare och cirka 1000 forskare. Upphandlingen är en så kallad OPS-upphandling där entreprenören tar ansvar för driften fram till 2040. Vi arbetar med 100% förnyelsebar el, lokal energiproduktion med geometriska borrhål och möjligheten att flytta värme och kyla dit det behövs med hjälpa av värmepumpar. Andra frågor vi jobbat hårt med är driftsäkerheten samt att allt har dokumenterats i BIM.
I den avslutande paneldiskussionen med Jonas Gräslund, teknikchef på Skanska, Jasenka Hot, energisamordnare från WSP, Charlotte Reidhav affärschef på E.ON i Stockholm och energiexperten Willy Ociansson, diskuterades bland annat kompetens och intressebrist hos dom som skall sköta fastigheterna, avsaknaden av helhetssyn gällande energifrågan och vikten att börja dra nytta av alla demostrationsprojekt i vilka man sett vilka lösningar som fungerar istället för att starta upp fler projekt.
I anslutning till konferensen fanns en utställning med ett antal produktleverantörer med koppling till ämnet.
I höst arrangeras en Energibranschens Fastighetsdag i Göteborg.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
