Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: I rapporten sammanställs vägledande beslut och domar rörande vattenskyddsföreskrifter och jämförs med NV:s allmänna råd. En struktur för inventering och analys av risker inom vattenskyddsområdet presenteras. En metodik föreslås för hur riskerna kan kopplas till regleringsnivån i föreskrifter.
Sammanfattning: De som arbetar med vattenskyddsområden i kommunerna är ofta osäkra på hur de ska driva arbetet och skriva föreskrifter. En enkätundersökning som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gjort visar att utformning av vattenskyddsföreskrifter och värdering av risker är de svåraste momenten i samband med inrättande av vattenskyddsområde. Miljöbalken säger att föreskrifterna ska vara utformade så att de tillgodoser syftet med vattenskyddsområdet. En bra riskanalys är ett viktigt underlag när föreskrifterna tas fram. Men studien visar att det inte är riskanalyser utan Naturvårdsverkets allmänna råd som är normgivande i de vägledande besluten.
Kommunernas vattenskyddsföreskrifter behöver utformas så att de blir tydliga och juridiskt bindande. De ska fungera för myndigheternas tillsynsarbete och behöver vara skrivna som författningstext som håller genom rättsliga prövningar. Det behövs vägledning av olika slag, bland annat förlagor till hur en föreskrift som anger tillståndskrav respektive förbud för viss verksamhet kan formuleras. Den vägledning för vattenskyddsarbete som finns i Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 ger inte den vägledning som behövs. Därför initierade Tyréns detta projekt, som har haft en referensgrupp med representanter från DRICKS-programmet vid Chalmers, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet samt Svenskt Vattens medlemmar.
Författarna har gjort en jämförelse mellan de juridiskt vägledande besluten för vattenskyddsområden, Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) och parallell lagstiftning. De har strukturerat olika risker för vattenresurser, gått igenom olika verktyg som finns för riskanalys samt utvecklat förslag till metodik för att koppla vissa risker mot föreskrifter. De har också gjort en litteraturgenomgång av arbeten med inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden och med riskanalyser för vattenresurser.
Jämförelsen mellan Naturvårdsverkets allmänna råd och de juridiskt vägledande besluten visade att en föreskrift som utformats enligt de allmänna råden i allmänhet har hållit genom en rättslig prövning. Men råden är i vissa fall svåra att tolka och fungerar inte tillsammans med övriga författningar. Om råden ska fortsätta att vara normgivande så behöver de omarbetas och kompletteras.
Efter det att rapporten togs fram har Havs- och vattenmyndigheten börjat arbetet med att utveckla en riskbedömningsmetod som ska fungera som praktiskt stöd i arbetet med vattenskyddsföreskrifter. Arbetet har hittills resulterat i den preliminära rapporten "Riskbedömning i arbetet med vattenskyddsområde". HaV:s projekt är i linje med vad som efterlyses i rapporten.
Ansökan till SVU-projektet skedde samma år (2013) som regeringen beslutade att inleda en statlig utredning med namnet "En trygg dricksvattenförsörjning". Dricksvattenutredningen har bland annat i uppgift att undersöka om de verktyg och metoder som finns tillgängliga vid inrättande av vattenskyddsområden är tillräckliga. Slutbetänkandet kommer i april 2016.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
