Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Tom Bellander, professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska institutet och Stockholms läns landsting, inledde med att konstatera att vill man ha en frisk befolkning så räcker inte de befintliga reglerna kring luft och luftrening till.
Hur ser det då ut vad det gäller luftföroreningar? Christer Johansson, professor på institutionen för tillämpad miljövetenskap gav en hel del svar på den frågan.
Ungefär 90 % av EU:s invånare exponeras för en av de mest skadliga luftföroreningarna som är hälsovådlig och många städer har problem med att klara EU:s krav. Bovarna i dramat är bland annat olika partiklar från trafiken såsom vägslitage, avgaser, slitage av bromsar och dessutom en mix av dessa. Även vedeldning har betydelse, främst kanske i Norrland och Småland, men också i vissa områden i Stockholm.
Sammafattningsvis gav Christer Johansson en dubbel bild av Stockholmsluften.
- Generellt har vi ren luft i Stockholm, men de uppmätta värdena av PM10 på Hornsgatan är bland de högsta jämfört med likvärdiga städer i Europa. Det har dock blivit bättre tack vare exempelvis dammbindning och minskad användning av dubbdäck. Den ökade användningen av diesel gör dock att sot- och kväveoxid inte minskar som förväntat.
Gunnel Emenius, medicinsk doktor i miljömedicin, gav en bild över inomhusluften.
Vanliga föroreningar i inomhusluft är oorganiska gaser och partiklar och aerosoler. Många nya ämnen bildas också genom kemiska reaktioner mellan föroreningar i luften eller mellan föroreningar i luften och ämnen i olika ytor på exempelvis möbler och elektronik .
En vanlig orsak till problem i inomhusluften är, enligt Gunnel Emenius, ventilationen.
- Många äldre hus använder sig om självdragsventilation som inte har någon som helst filtrering av partiklar. Andra orsaker till problem är exempelvis illa underhållna ventilationsanläggningar, underdimesionerade flöden i förhållande till personbelastning, något som är vanligt i skolor och förskolor, samt felaktigt placerade luftintag. Forskningen visar bland annat ett samband mellan långvarig vistelse i fuktskadade byggnader och ökad förekomst av astma, rinit, bronkit och luftvägsinfektioner. Riskbedömmningen, baserad på samlad forskning, är 30-50% ökad risk för astmasymptom bland individer vars bostäder har fukt- och mögelskador.
Antonios Georgelis, docent vid Centrum för arbetsmiljömedicin, redogjorde för en undersökning om stockholmarnas syn på luftkvaliteten.
Undersökningen görs vart fjärde år. Varannan gång tillfrågas vuxna och varann gång barn. Frågorna är bland annat vilken typ av bostad bor du i, har bostaden något fönster som är direkt vänt mot större gata/trafikled/lokalgata och vilken typ av uppvärming har bostaden? Sammanfattningsvis kan man säga att trots att luftkvaliteten i många avseenden blivit mycket bättre i Stockholms län finns det fortfarande en betydande andel av befolkningen som uppger dålig luftkvalitet i eller i närheten av bostaden. Den andelen är mycket högre bland de som bor nära högtrafikerade vägar eller trafikleder.
Petter Ljungman, kardiolog vid Karolinska institutet, talade om utomhusluftens betydelse för hälsan.
- Luftföroreningar bidrar till 3.7 miljoner dödsfall årligen. Bland annat genom hjärtsjukdom, stroke, kroniska lungsjukdomar och lungcancer. En stor studie, Harvard six cities study, där man placerat ut en central mätstation i sex städer visar på stora skillnader gällande dödligheten i hjärt- och lungsjukdomar kopplat till graden av luftföreningar.
Olena Gruzieva, medicinsk doktor och läkare vid enheten för miljömedicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, redogjorde för studier kring långtidseffekter av luftföroreningar.
Information om så kallade respiratorisk hälsa kan man hämta in via enkäter, register eller lungfunktionsundersökning, så kallad spirometri. Forskningen visar bland annat att barn i områden med höga nivåer av luftföroreningar har fler symptom från luftvägarna och att skolbarn har lägre lungfunktion. Slutsatser är bland annat att tidig exponering för luftföreningar har visat de flesta och största sambanden med olika hälsoeffekter hos barn.
Anders Blomberg, professor och överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, presenterade olika studier kring sambandet mellan luftföroreningar och effekter på hjärta och kärl.
Dieselavgaser är en betydande källa till luftföroreningar. Astmatiker är väldigt känsliga för diesel då ultrafina partiklar därifrån tränger långt ner i luftrören. Undersökningar visar att avgasfiltrering kan göra nytta, däremot verkar det inte spela någon roll om det är fossil diesel eller biodiesel.
Tom Bellander presenterade tankar kring hur förtätningen av Stockholm skulle kunna påverka hälsan.
Först kan man ju fråga sig om städer är en naturlig plats att leva på, enligt forskningen tar det cirka 600 generationer för människan att anpassa sig. Vi kan dock inte se någon försämring i livslängd Stockholms tätt befolkade stadsdelar. Vi ser både positiva och negativa bieffekter av som skulle kunna bli en följd av förtätningen. Det är viktigt att man förtätar mot förbättrad hälsa och använder kraften i expansionen.
Anders Hedström, som representerade Svensk Ventilation, berättade om ett projekt man gjort i en lägenhet på Hornsgatan i Stockholm.
I det aktuella projektet har man genomfört ett antal mätningar i en lägenhet i 80-talshus på Hornsgatan för att undersöka hur inomhusluften ser ut både partikulärt och luftkvalitetsmässigt för och efter installation av FTX-ventilation. Slutsatsen blev att inne i en lägenhet på Hornsgatan var värdena höga i förhållande till uteluften med den ursprungliga F-ventilationen. Efter installationen av FTX-systemet sjönk uppmätta värden inomhus radikalt i förhållande till uteluften trots att tillflödet av uteluft ökat. Med det installerade kol/partikelfiltret blev inomhusluften mycket bra trots höga utomhusvärden. Om man kompletterar ventilationen med en hepafiltrerad luftrenare, till exempel om man har problem med luftvägarna, får man mycket ren luft.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
