EU:s ramverk för energi- och klimatpolitiken för 2030 ska leda till ett mer ekologiskt hållbart energisystem med bevarande av försörjningstrygghet och energipriser som gör näringslivet konkurrenskraftigt och att hushållen har råd med sin energianvändning. En annan önskad utveckling är ett minskat beroende av bränslen från länder som är politiskt instabila.
– Verkligheten är komplex. Det behövs rejäla konsekvensanalyser för att förstå vilka de viktiga omvärdsfaktorerna är som påverkar hur ett hållbart energisystem ska kunna utvecklas. Genom att sätta mål för förnybar energianvändning och energieffektivisering så kan vi hantera risker som påverkar möjligheten att säkerställa att alla samhällsmål kan uppfyllas, säger Tobias Persson, enhetschef vid Energimyndigheten.
Sverige kan bli en stor exportör av förnybar energi. Då krävs mål som ökar investeringsviljan. Fram till 2030 är det troligt att minst tre kärnkraftsreaktorer har tagits ur drift. Trots detta förväntas Sverige kunna vara en elexportör.
– Våra analyser visar att den förnybara energianvändningen bör kunna vara åtminstone 60 procent i Sverige till 2030. Det kan ske med framförallt mer förnybar elproduktion, biodrivmedel och effektivare energianvändning. Det kommer troligen leda till en ännu större elexport från Sverige och samtidigt ge lägre elpriser för svenska konsumenter, säger Tobias Persson.
Energipriserna till 2030 är osäkra. Det vi dock alltid vet är att en lägre energianvändning innebär lägre energikostnader. En hög energianvändning samtidigt som energipriserna blir höga kan däremot få stora konsekvenser för hushålls förmåga att betala för sina energiutgifter eller för näringslivets konkurrenskraft. Energieffektivisering är således centralt för att minska utsattheten samtidigt som miljön mår bättre.
Mål för utsläpp av växthusgaser handlar om att skapa förutsättningar för att hela världen ska minska sina utsläpp av växthusgaser och att temperaturen inte ska öka med mer än två grader jämfört med innan industrialiseringen. Den nivå om 40 procent utsläppsminskning som EU-kommissionen har föreslagit är med stor säkerhet för låg för att tvågradersmålet ska kunna nås. Bedömnigen är att EU borde ha som mål att minska utsläppen med minst 50 procent till 2030.
– Målen bör heller inte rangordnas eftersom de tillsammans skapar förutsättningar för ett mer ekologiskt hållbart energisystem med bevarande av konkurrenskraft, försörjningstrygghet och möjlighet till minskat importberoende, avslutar Tobias Persson.
Dela |
|
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.