Elmotorer delas in i olika klasser efter hur mycket av strömmen som kommer till nytta i utfört arbete, dvs motorns verkningsgrad, eller energieffektivitet som det ofta kallas. Resten går förlorad i värme. Som exempel kan nämnas att den nya klassen IE4 kräver en verkningsgrad på minst 90,0 % för en tvåpolig 4 kW motor medan IE3 kräver 88,1 % och den lägsta klassen, IE1, nöjer sig med 83,1 %. Och i standarden ställs i utsikt en framtida och ännu hårdare klass, IE5.
Räknat över en motors livslängd står elförbrukningen för den ojämförligt största delen av utgifterna. För en motor på 11 kW som är i drift fyratusen timmar om året i femton år står kostnaden för inköp och underhåll för ungefär två procent av de sammanlagda kostnaderna – de resterande 98 % syns på elräkningen. Eftersom elmotorer i industri och byggnader står för en stor del av elförbrukningen i världen, uppskattningar säger mellan 30 % och 40 % (!), finns det också miljömässiga och samhällsekonomiska vinster att göra på en övergång till effektivare elmotorer.
Den nya, strängare klassen beskrivs i den internationella standarden IEC 60034-30-1 som nu också blivit svensk standard SS-EN 60034-30-1. Den ersätter den nuvarande SS-EN 60034-30 som upphör att gälla 2017-04-10. Genom samarbetet i den europeiska standardiseringsorganisationen CENELEC har IEC-standarden antagits som europeisk standard, med samma innehåll i 33 europeiska länder. Se preview på SS-EN 60034-30-1 här.
Standarden behandlar en- och trefas asynkronmotorer och permanentmagnetmotorer med en märkeffekt mellan 0,75 kW och 375 kW. En kommande del -30-2 ska behandla synkronmotorer och andra motorer för matning med varierande spänning och frekvens. Vissa typer av motorer omfattas inte, t ex likströmsmotorer och speciella motorer som är helt integrerade i en maskin, t ex i en fläkt eller en pump.
I EU finns en koppling till energieffektiviseringsdirektivet, t ex måste nya elmotorer över 7,5 kW som drivs utan frekvensomriktare uppfylla kraven för klass IE3 senast den 1 januari 2015.
Hur själva provningarna ska gå till beskrivs i en annan standard, SS-EN 60034-2-1, som samtidigt kommit i reviderad utgåva. Också den är egentligen en internationell standard från IEC, som antagits som europeisk standard, och därför också som svensk.
Läs mer här om funktionen ”Preview” som ger direkt tillgång till de inledande avsnitt som visar omfattning och ändamål för alla standarder från SEK Svensk Elstandard.
Källa: Svensk Elstandard
Dela |
|
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.