Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Energimyndigheten gör vartannat år långsiktiga energiscenarier som underlag till Sveriges klimatrapportering. Tidigare har rapporterna över energisystemets utveckling på lång sikt haft namnet Långsiktsprognos. Eftersom dessa scenarier inte är en regelrätt prognos utan en konsekvensanalys har Energimyndigheten valt att byta namn på rapporten.
Den förväntade minskade energianvändningen beror dels på minskad användning i transportsektorn och dels på att användningen i industrin bedöms vara relativt oförändrad. Även energitillförseln minskar till år 2030. Det beror framförallt på att tre kärnkraftsreaktorer kommer att ha nått 50 års livslängd, men även på grund av att de fossila bränslena fortsätter att minska. Trots en total minskning av energitillförseln, ökar vindkraft och biobränslen.
Förnybara drivmedel ökar i transportsektorn
Transportsektorns energianvändning minskar till 2030 vilket är en följd av kraven på bränsleeffektivare fordon hos framförallt personbilar och lättare lastbilar. Samtidigt ökar andelen biodrivmedel, med undantag för etanol som minskar i och med en minskad bensinanvändning (etanol låginblandas med bensin idag). Transportsektorn bedöms nå målet om tio procent förnybar energi till 2020 med god marginal. Däremot väntas inga större förändringar inom industrin.
-Vi bedömer att energianvändningen inom industrin kommer att vara relativt konstant till 2030. Vi har utgått ifrån att produktionen går mot mer förädlade produkter, och det innebär att användningen av energi inte ökar i samma takt som den ekonomiska utvecklingen, säger Anna Andersson på Energimyndighetens analysavdelning.
I sektorn bostäder och service minskar energianvändningen något fram till 2030. Byggnaderna blir effektivare och antalet värmepumpar ökar vilket resulterar i en minskad energianvändning.
Elproduktionen ökar medan efterfrågan på el är oförändrad
Nettoproduktionen av el ökar med elva procent till 2030 jämfört med 2011, vilket är ett resultat av ökad elproduktion från vindkraftverk, kraftvärmeverk och planerade effekthöjningar i kärnkraften. Elanvändningen bedöms däremot vara nästan oförändrad fram till 2030, vilket tillsammans med den ökade elproduktionen ger ett stort överskott på el som exporteras.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
