Med hjälp av geoenergi minskar mängden inköpt energi för att värma och kyla byggnaderna med cirka 70 procent samtidigt som koldioxidutsläppet reduceras.
I Akademiska Hus hållbarhetsmål ingår att minska mängden köpt energi med 50 procent till år 2025 jämfört med år 2000. Att öka produktionen av förnybar energi är en grundförutsättning i utvecklingen av framtidens hållbara samhälle, och att utnyttja berggrunden för att värma upp och kyla ned byggnader efter behov är en av de energilösningar Akademiska Hus arbetar med. I större sammanhållna fastighetsområden har vi möjlighet att skapa en effektiv energilösning med hjälp av geoteknik. Med Akademiska Hus sammansatta bestånd fås unika fördelar att låta byggnadernas kyl- och värmebehov samverka med berggrunden.
– Energisatsningen vid Karlstads universitet är ett led i Akademiska Hus hållbarhetsarbete. Marklagret ger oss förutsättningar att värma våra lokaler på ett smart sätt, men också möjligheten att fasa ut gammal och elkrävande kylteknik, säger Birgitta Hohlfält van Dalen, regiondirektör Akademiska Hus region Väst.
Den nya energilösningen består av 203 borrhål på 240 meters djup och täcker tillsammans med anläggningen för Hus Vänern det totala kyl- och värmebehovet för hela universitetsområdet (100 000 m2).
Anläggningen växlar mellan värmedrift och kyldrift beroende på årstid och byggnadernas energibehov. I många fall så finns det till och med ett samtidigt behov av värme och kyla. Värmeproduktion sker med kylvärmepumpar i värmepumpsdrift. Värmeenergin hämtas från marklagret.
Kylan hämtas till största delen helt fritt från marken och matas direkt in i systemet. På detta sätt återvinns energin och återladdar energilagret i marken. Den befintliga fjärrvärmecentralen används för tappvarmvattenberedning och reservvärme. El från solceller på driftcentralens tak och solföljare ger energi till anläggningens pumpar och styrutrustning.
Karlstads universitets totala värmebehov uppgår till 5 600 MWh/år och motsvarande kylbehov uppgår till1 000 MWh/år.
Korta fakta om marklagret
4 st kyl/värmepumpar med totalt:
- Kyleffekt: 1,25 MW
- Värmeeffekt: 3,2 MW
Solceller:
- Tak: 25 MWh/år
- Solföljare: 9 MWh/år
Källa: Akademiska hus
Dela |
|
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.