Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
I publiken fanns representanter för såväl konsulter, fastighetsägare och produktleverantörer.
Dagen inleddes av Signhild Gehlin, från Svenskt Geoenerigcentrum, som höll lite av ett brandtal för geoenergi och dess fördelar.
- Geokylan är inte bara gratis utan ger också betalt i form av vintervärme. När det gäller uttag av värme och kyla genom geoenergi finns det dels akvifär, exempelvis på Arlanda flygplats, där man skapar två rumsliga områden, ett varmt och ett kallt, samt borrhål där man använder delar baserat på säsong. Kyla och värme genom geoenergi är en resurssnål teknik där man med hjälp av tillförsel av lite el utnyttjar en resurs som annars skulle förbli outnyttjad. Generellt bör man i första hand kontrollera möjligheterna till att använda sig av tekniken med akvifär innan man tittar på borrhål.
Per Löveryd, från Akademiska hus region väst, berättade om sina drifterfarenheter från Akademiska hus markanläggningar.
- Vi har idag flera anläggningar i drift. På Campusområdet i Lund har vi marklager i drift sedan 1995, även i Stockholm har vi anläggningar och nya på gång och i Karlstad har vi, sedan hösten 2014, ett av de största marklagren i Norden i drift. Först är det viktigt att göra en noggrann förstudie där man gör en analys av aktuell byggnad eller campus, kollar upp tidigare projekts kostnader och erfarenheter, gör en markanalys, gärna med termiskt-responstest och gör en riskbedömning. I beslutsfasen vid större projekt med större risker bör en beslutande grupp besluta om man skall gå vidare i systemupphandling med noggrannare kalkyler. I projekteringsfasen är det viktigt att noga välja den projektör eller samarbetsentreprenör som du skall jobba med och bevaka kostnaderna noga. I byggskedet är det viktigt att noggrant bevaka och följa hela processen. Likaså överlämnade och driftsfas gäller noggrannhet, se till att ha tillräckligt med kompetent personal samt rätt teknik med god kvalitet.
Peter Filipsson, verksam vid CIT Energy Management och industridoktorand på Chalmers berättade vad han kommit fram till gällande högtempererad komfortkyla.
- Jag är precis i början av min forskning som bedrivs som doktorandstudier på Chalmers i samarbete med CIT, SBUF och Skanska. Det jag kommit fram till så här långt är att fördelarna med högtempererad komfortkyla är större andel frikyla och bättre prestanda i kylmaskiner i i produktionsfasen, mindre förluster och mindre behov av reglerutrustning i distributionsfasen samt mindre latent kyllast och mindre risk för drag i användningsfasen. På minussidan finns i distributionsfasen större värmeöverförande ytor och att köldbärarpumparna får jobba mer samt i användningsfasen mindre möjligheter att tillgodose krav på låg luftfuktighet och att självreglerande system ger brukaren mindre möjlighet att påverka temperaturen.
Lars Pellmark, ansvarig för installationer och energiteknik på fastighetsbolaget Diligentia, talade om högtempererade system och olika systemtemperaturer i praktiken.
- Om vi kan tillåta oss att höja temperaturen på köldbäraren ökar också möjligheten till förbättrad frikyleeffekt via exempelvis ventilationsaggregaten mot köldbärarsystemet och utnyttjandet av geoenergilösningar. Där det varit projekterat för en viss temperatur har vi provat att öka temperaturen och på så sätt fått en längre varaktighet i frikylefunktionen utan försämring av inneklimatet. Sammanfattningsvis tror jag vi bör fundera lite på vilka köldbärartemperaturer vi kan tillåta ur ett energieffektiviseringstänk istället för att utgå från de låga temperaturerna som leverantörerna tillhandahåller.
Som avslutning på dagen berättade Conny Håkansson, på SGA Fastigheter, om drifterfarenheter från nya Tele2 Arena i Södra Stockholm.
- Arenan har inte mindre än 229 enheter med kyla. Alltifrån kyl- och frysrum till iskubsmaskiner och kylning av ställverk/elrum. Det är många brukare och mycket kan gå fel. Något som är personalkrävande. Tele2 Arena är en såpass ny arena att mycket handlar om intrimmning. Några viktiga lärdomar är att man inte skall dela upp entreprenader om det inte finns tydliga gränser från början, detta då anläggningarna används av flera brukare. Man bör också endast använda sig av beprövad teknik med reservdelar och support i Sverige, eller åtminstone Skandinavien. För detta kan det vara värt att betala mer.
Nästa Energi & Miljödag har temat styr och regler och arrangeras i Stockholm 17/4.
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
