Den höga utbyggnadstakten fortsätter, och det är den svenska solelsproduktionen och den norska vindkraften som står för den tydligaste ökningen mellan 2013 och 2014. Produktionen från sol har nästan tredubblats i Sverige och i Norge har produktionen av vindkraft mer än femdubblats inom elcertifikatsystemet.
Sedan 2012 har 10,3 TWh förnybar elproduktion tillkommit inom det gemensamma målet. Under 2014 bidrog Sverige med 3,3 TWh.
Årsmedelpriset på elcertifikat blev 183 kronor, det innebär att priset varit fortsatt lågt jämfört med tidigare år. Elkonsumentens kostnad blev 2,6 öre per kWh, vilket kan jämföras med 2,7 öre per kWh under 2013.
- Produktionen som kom in i elcertifikatsystemet under 2014 fattade investerarna beslut om för senast ett år sedan, ibland mycket längre sedan än så. Det betyder att dagens elcertifikatpris inte nödvändigtvis speglar dagens investeringsvilja, säger Gustav Ebenå, chef för Enheten för förnybar el vid Energimyndigheten.
Vindkraften stod under 2014 för 64 procent av utbyggnaden av den förnybara produktionen inom elcertifikatsystemet. Biokraften för 27 procent, vattenkraften för ca 8 procent och sol samt torv för mindre än 0,1 procent vardera.
Låg elanvändning
Den kvotpliktiga elanvändningen i Sverige sjönk ytterligare under 2014 och har inte varit så låg sedan elcertifikatsystemets start 2003. Den kvotpliktiga elanvändningen i Sverige var 88,4 TWh under 2014 vilket resulterade i en kvotplikt på 12,5 miljoner elcertifikat. I Norge uppgick den kvotpliktiga elanvändningen till 76,7 TWh vilket medförde en kvotplikt på 5,3 miljoner elcertifikat. Årets minskade elanvändning beror till stor del på att det varit ett ovanligt varmt år. Eftersom elproduktionen fortfarande är högre än elanvändningen innebär det att den gemensamma elcertifikatreserven ökade med 0,9 miljoner elcertifikat till totalt 13 miljoner elcertifikat.
Om kvotplikt
Elleverantörer och vissa elanvändare är kvotpliktiga och därmed skyldiga att inneha elcertifikat motsvarande en viss andel av den el de säljer eller använder. Varje år deklarerar de kvotpliktiga hur mycket el de fakturerat sina kunder respektive använt under föregående år. Den 1 april 2015 annullerades elcertifikat utifrån inlämnade deklarationer.
Källa: Energimyndigheten
Dela |
|
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.