Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Många intresserade samlades för att under en heldag lyssna på resultaten av de forskningsstudier som genomförts under etapp 2 av programmet Spara och bevara. Anita Aspegren, avdelningschef på Energimyndigheten, välkomnade tillsammans med Thomas Korsfeldt som är ordförande i programrådet för Spara och bevara.
Konferensens inledning hölls av Alexandra Troi som har varit delaktig i att bygga upp och leda The Institute for Renewable Energy of the European Academy of Bozen/Bolzano i Italien sedan 2005. Ett institut som idag har över 60 forskare. Alexandra Troi har även varit koordinator för det stora EU-projektet 3ENCULT - Efficient Energy for EU Cultural Heritage. Alexandra Troi ställde frågan hur definierar vi kulturhistoriska byggnader?
I Bologna finns det 3616 st byggnader av kulturhistoriskt värde i centrala staden varav 60 % är byggda innan 1919 och 40% innan 1945. Alexandra Troj anser att det är viktigt att arkitekter, konservatorier och ingenjörer arbetar ihop för att skapa bra byggnader energimässigt och klimatmässigt. Två bra exempel är en skola i Innsbruck Österrike byggd 1930 skapade man en ventilationslösning där luften samlas i trapphuset som verkar som en ventilationsdistributionskanal och med hål i väggarna till klassrummen där tilluften tillförs lokalerna. Det bästa är att kombinera ventilation med isolering så löser man både sommar och vinter problematiken. Ett annat exempel är i Bryssel där man har man skapat en passivhus med 0 KWh/m2 i energi förbrukning.
Det gäller att anpassa existerande tekniska lösningar till historiska byggnader och där fönstertillverkare och tillverkare av ventilationssystem behöva skapa energieffektiva system.
I Köpenhamn har man skapat kontorsytor som klara sig med 20 W/m2 sommartid genom att se på vilken värme skapar utrustningen i rummet. Kan man placera datorer och annat värmeskapande i andra rum?
Syftet med projektet spara och bevara har varit att bedöma hur energibesparingspotentialen i byggnader byggda före 1945 påverkas om man tar hänsyn till byggnadernas bevarandevärde men också beskriva de antikvariska och byggnadstekniska konsekvenserna då man försöker uppfylla nationella mål och regler för energibesparande. Omkring en tredjedel av Sveriges byggnader är uppförda före 1945 och utgör en betydande del av det svenska kulturarvet och den sociala miljön. Samtidigt står dessa byggnader också för en stor del av Sveriges energianvändning.
I Sverige är kanske de byggnader med störst kulturhistoriskt värde våra över 3000 st kyrkor där vi kan spara över 10 GWh om man tätar och isolerar dessa byggnader. Men med tätare byggnader så förändras klimatet inomhus och därmed påverkas inredning och byggnadsmaterial av trä.
Människor som besöker kyrkorna skapar partikelhalter i luften som ihop med luftströmning ovanför radiatorer skapar en nedsmutsningar av väggar. Ju högre turbulens desto större försmutsning av väggen. Med luftrenare i rätt design och dimensionering kan man minska partikelhalten. Om man istället installerar fläktkonvektorer så finns risken att taket förstörs om placeringen av konvektorn är felaktig. Man kan ändra designen eller se till att placeringen sker under bänkarna. Även placeringen av termostaten är viktig då den kan påverkas av solinstrålning eller ytornas temperatur.
Luftfuktigheten i lokalen påverkar mycket då det annars kan skapas mögelangrepp på inredning och andra delar av byggnaden. 60% luftfuktighet bör vara ett bra medelvärde med ett intervall på 40-60%. För att övergå till avfuktning som metod måste man göra studier på var den bör stå placerad i lokalen. Avfuktning är energisnålare än skyddsvärme, men en kombination av luft/ luft VP+ avfuktare+luftrenare ihop med rätt styrning är kanske den bästa lösningen. CC-kyrka är en speciellt utvecklad styrutrustning för att styra klimatet i kyrkor och andra församlingsbyggnader.
Det bästa och enklaste man kan göra är att efter varje större aktivitet i kyrkan öppna portarna och vädra ut för att snabbt få bort partiklar och skapa ett bättre klimat utan att vara rädd för energiförlusterna.
Vid pennan Robert Lindberg
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
