Sammanfattning
Stora mängder energi försvinner i smutsig frånluft från storkök. För att kunna tillvarata denna energi kan det krävas att luften rengörs, för att inte exempelvis fett ska sätta igen värmeväxlare och imkanaler. Installation av ett system för luftrening och värmeväxling kan ha återbetalningstider som är 2-3 år om förutsättningarna är de rätta. I storkök med kortare verksamhetstider kan återbetalningstiderna istället bli tiotals år. Om rengöring av luften krävs av andra skäl, exempelvis luktspridning eller brandrisk, blir återbetalningstiden för ett
värmeåtervinningssystem naturligtvis kortare eftersom kostnaden för rengöring ändå skulle uppkomma.
Energibesparingen i storkök, där många energikrävande apparater samsas på en begränsad yta, kan vara i storleksordning 500 kWh per m2 och år.
Beräkningar tyder på att de avgörande parametrarna är drifttid i storköksverksamheten och möjlighet till användning av överskottsvärme. Ett typiskt storkök kan sannolikt använda den återvunna energin för att värma upp uteluften till rumstemperatur under stora delar av året.
Under sommarmånaderna behövs däremot en annan avsättning för överskottsvärmen, exempelvis förvärmning av disk- eller tappvarmvatten.
Investeringskostnaderna för ett storkök med ca 80 kW installerad effekt på köksutrustningen,´motsvarande ett frånluftsflöde på ca 1400 l/s ligger i storleksordning 100-400 tkr beroende på vilken tekniklösning som väljs.
Det finns ett flertal tekniker för luftrening på marknaden, där UV-, ozon- och bakterierengöring verkar vara de vanligaste. UV- och ozonrengöring medför vissa risker, men det finns tekniska lösningar på marknaden som ska minimera dessa.
Förstudien riktar sig till ägare och användare av storkök, företag och installatörer av utrustning för värmeåtervinning.
Källa: Belivs
Dela | Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.