Efter år 2011 har andelen skador i kök blivit fler än de i badrum. Det är resultatet av ett examensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, om vattenskador som genomfördes och presenterades under våren 2015. Uppsatsförfattarna Lovisa Hjalmarsson och Ayna Aydogdyeva förklarar ökningen med allt fler trycksatta vattenledningar i kök samt avsaknaden av krav på tätskikt och golvbrunn.
Faktiska antalet skador minskar
Trots att vattenanvändningen i badrum relativt sett har ökat har andelen faktiska skador minskat. Detta tack vare en förbättrad teknik, strängare normer och bättre material. I arbetet kom man till slutsatsen att ökningen och fördelningen av skadorna till stor del kan förklaras med avsaknaden av branschregler för kök, och att det behöver utbildas och auktoriseras fler företag. Uppsatsskrivarna fann dessutom att fastighetsägare behöver ytterligare informeras om vikten av ett fackmässigt byggande.
– Vi har i arbetet med revidering av branschregler Säker Vatteninstallation haft med oss statistiken kring var reglerna kan göra mest nytta, säger Hampus Asp som arbetar med utveckling av branschregler på Säker Vatten AB och Vattenskadecentrum.
Statistik till hjälp
I examensarbetet har statistik från Vattenskadecentrum, intervjuer med folk från branschen och studier av branschregler använts. Det är Vattenskadecentrum som årligen kommer med ut Vattenskaderapporten. Resultatet från 2014 års undersökning visar ett trendbrott. Andelen skador i bad- och duschutrymmen är för första gången lägre än skadeandelarna i kök och i annat utrymme. I köket inträffar numera 32 % av skadorna jämfört med badrummets 27 %. Det är framför allt diskmaskiner och kopplingar som orsakar skadorna.
– Vi kan se en relativt stor ökning av vattenskador i kök sedan 2009, troligen på grund av fler vattenanslutna utrustningar i köket. Andelen skador i bad och dusch har däremot minskat, säger Rolf Kling, som är teknisk chef på VVS Företagen och arbetar med Vattenskadecentrum.
Källa: VVS Företagen
Dela |
|
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.