Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På plats fanns ett 40-tal åhörare från myndigheter, organisationer och företag för att lyssna till Anders Sjelvgren, avdelningschef på Boverket, som informerade om hur Boverket resonerat kring utarbetandet av det svenska förslaget för Näranoll-energihus med EU:s energieffektiviseringsdirektiv som utgångspunkt. Moderator för dagen var Agneta Persson, från WSP.
- Boverkets uppdrag har varit att analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för energihushållningskrav avseende nära-nollenergibyggnader, samt föreslå kvantitativa riktlinjer för energihushållningskrav avseende nära-nollenergibyggnader. Det har alltså hur kraven ska ställas och på vilken nivå kraven skall ligga. Just nu är vi inne i en process där vi tittar på all remissvar vi fått in under sommaren.
Boverkets uppdrag, som man genomfört tillsammans med Energimyndigheten, syftar alltså att uppfylla kraven i EU:s energieffektiviseringsdirektiv.
- I direktivets artikel 2 sägs är definitionen för nära-nollenergibyggnad att det skall vara mycket hög energiprestanda, i enlighet med bilaga 1 samt att energi bör i mycket hög grad tillföras från förnybara energikällor på plats eller i närheten. I artikel 4 ställs krav på medlemsstaten att införa minimikrav på byggnaders energiprestanda och att kraven skall innebära en kostnadsoptimal nivå. Artikel 9 säger att alla nya byggnader skall vara nära-nollenergibyggnader senast 2021. För offentliga myndigheter gäller redan 2019.
Anders Sjelvgren menar att det finns många osäkerhetsfaktorer när man skall sätta regler för framtiden.
- Det är ju väldigt svårt att definiera en kostnadsoptimal nivå om fem år. Sedan är ju nybyggnationen väldigt liten sett till det totala beståndet och alltså måste vi arbeta med det befintliga beståndet och där lönsamheten skall definieras i varje enskilt fall. Normalt är vi ju vana att sätta golvet i presentanda från Boverkets sida, medan vi den här gången skall försöka trycka utvecklingen framåt.
Boverkets krav landade i förslaget på 55 kwH/m2/år för flerbostadshus, 65 kwH/m2/år för flerbostadshus med lägenheter på max 35 m², 50 kwH/m2/år för lokaler och 80 kwH/m2/år för småhus.
- Vi valde att sätta ner foten på levererad, det vill säga köpt,energi, med en viktningsfaktor på 2,5 för elenergi till uppvärmning, varmvatten och komfortkyla när det beräkningen av energi. Vi har ju också försökt balansera för att uppnå teknikneutralitet. I slutänden handlar det ju att minska användningen av el.
En av många frågor som ställdes efter föredraget var från moderatorn Agneta Persson som undrade över definitionen av lönsamhet.
- För vem skall det vara lönsamt. Är det fastighetsägaren, den boende eller samhället?
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
