Dessutom leder förslaget inte heller till energieffektiva byggnader på riktigt.
Det är bakgrunden till att SABO föreslår genomgripande förändringar av förslaget till nära-nollenergibyggnader.
- Efter noggrann analys och kontakter med SABOs medlemsföretag konstaterade vi att Boverkets förslag till nära-nollenergibyggnader troligtvis driver upp byggpriserna, säger Per Holm, energiexpert på SABO.
Remisstiden gick ut sista augusti för Boverkets förslag. Boverket föreslår kraftigt skärpta nivåer på energiprestandan jämfört med idag, energiprestandan i en byggnad med flerbostadshus inte får enligt förslaget överstiga 55 kWh/m2 och år med Stockholm som referensort.
SABO avstyrkte i remissvaret nivån 55 kWh/m2, år och föreslog istället 65 kWh/m2, år förutsatt att det säkerställs att nivån uppnås och att energi från solceller räknas in i energianvändningen. SABO föreslår också att systemgränsen sätts till den energi som byggnaden faktiskt använder.
- Med vårt förslag sätts fokus på kvalitet och utformning av byggnaders klimatskal samtidigt som den innebär neutralitet mellan olika uppvärmningsformer. Energikraven utgår då från hur mycket energi som byggnaden faktiskt använder och inte hur mycket energi som köps in, säger Per Holm.
Bakgrund
Från och med 2021 ska alla nya byggnader i Europa vara nära-nollenergibyggnader. Syftet är att genom höga energikrav, ställda så att berörda företag får tid på sig att ställa om, driva på takten i utvecklingen mot ett energieffektivt byggande i Europa.
En nära-nollenergibyggnad definieras i Energiprestandadirektivet som:
”En byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten.”
Dela |
|
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.